dc.contributor.author | Cederqvist, Anne-Marie | sv |
dc.date.accessioned | 2012-11-23T15:45:53Z | |
dc.date.available | 2012-11-23T15:45:53Z | |
dc.date.issued | 2012 | sv |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/31547 | |
dc.description.abstract | Sammanfattning
Examensarbetet syftar till att synliggöra möjligheterna att lära elever i årskursmatematik genom
problemlösning. Huvudfrågornas avsikt är att utröna vilket engagemang eleverna visar utifrån kognitiva,
beteendemässiga och känslomässiga aspekter samt vilken förmåga eleverna har att föra matematiska resonemang
vid arbetet med rika matematiska problem vilkas syfte är att initiera till matematiska idéer och resonemang.
Ämnesvalet baseras på tidigare erfarenheter av ett matematikutvecklingsprojekt under min verksamhetsförlagda
utbildning.
Metodvalet resulterade i en etnografisk fallundersökning med etnometodologisk ansats. Tre
datainsamlingsmetoder användes: lärarintervjuer vilka baseras på lärarens observationer, elevintervjuer samt
mina egna observationer vilka innefattar fältanteckningar och inspelade elevsamtal. Dessa tre perspektiv har
möjliggjort triangulering vilket förhöjer resultatets tillförlitlighet. Insamlad data kategoriserades utifrån
huvudfrågorna. Utifrån dessa kategoriserades de tre datainsamlingsmetoderna vilka sedan analyserades utifrån
ett antal underkategorier som baseras på de observationspunkter samt intervjufrågor som använts för att
operationalisera huvudfrågorna.
Resultatet visar att elevernas engagemang är stort vid arbetet med rika matematiska problem. Även elever som
tidigare visat sig oengagerade och negativt inställda till matematikundervisningen visar stort engagemang.
Engagemanget grundar sig i den glädje och tillfredställelse eleverna upplever då de aktivt är med och bygger upp
sin kunskap vilket ger en ökad förståelse för matematiken; samtidigt som de lyckas lösa ett problem som de först
upplevde som svårt. Resultatet visar även att eleverna har förmåga att föra matematiska resonemang vid arbetet
med rika matematiska problem men att de initialt behöver undervisas i olika problemlösningsstrategier samt
representationsformer. Detta för att de till fullo skall kunna utveckla sina förmågor att föra matematiska
resonemang kring sina matematiska idéer och dra generella slutsatser.
Undervisningsmetoden är relevant för läraryrket då den bidrar till att stimulera elevers förståelse och intresse för
matematiken samt skapar förutsättningar för läraren att nå alla elever utifrån deras nivå. Detta gynnar framförallt
elever som känner sig omotiverade till matematiken och upplever den som svår. | sv |
dc.language.iso | sv | sv |
dc.subject | Problemlösning | sv |
dc.subject | Matematikundervisning | sv |
dc.subject | Konstruktiv | sv |
dc.title | Matematikundervisning genom problemlösning – en väg till förståelse och engagemang inom matematiken | sv |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | sv |
dc.type.uppsok | M2 | sv |
dc.contributor.department | Göteborgs Universitet/Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap | sv |
dc.type.degree | Student essay | sv |