Kunskaper om näringsämnen och matspjälkning hos gymnasieelever

Abstract

Sammanfattning I skolundervisningen sker ett möte mellan elevers förförståelse av ett ämnesområde och de vetenskapliga förklaringarna inom området och det är inte alltid dessa stämmer överens. När det gäller matspjälkning och näringsämnen visar flera studier att uppfattningar som inte överensstämmer med vetenskapliga förklaringar är förhållandevis utbredda bland skolelever och att dessa ofta överlever skolundervisningen. Syftet med denna studie var att undersöka kunskaper om matspjälkning och näringsämnen hos gymnasieelever efter avslutad undervisning om dessa ämnen. Undersökningen fokuserar på vilka kunskaper elever har om näringsämnens förekomst och funktion, matspjälkningssystemets utseende och funktion samt energiinnehåll i livsmedel. Dessutom görs ett försök att sätta elevernas kunskaper i förhållande till mål i skolans styrdokument. Undersökningen genomfördes med en enkät riktad till elever i årskurs tre på gymnasiets samhällsvetenskapliga program. Enkätsvaren analyserades med en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder. Resultaten visar att majoriteten av eleverna i många fall svarade korrekt på frågor som berörde kunskaper med något slags vardagsanknytning. Frågor som däremot kunde antas ha sämre vardagsanknytning och handlade om typiska s.k. skolkunskaper besvarades sällan korrekt av mer än en tredjedel av eleverna. Resultaten antyder att det vid undervisning om näringsämnen och matspjälkning kunde vara en fördel att ta elevernas vardagsföreställningar som utgångspunkt, vilket många tidigare studier också föreslagit. Vidare framkom det att eleverna överlag tycktes ha sämre kunskaper om matspjälkningsorganens och näringsämnenas funktion än om deras namn och förekomst. Idén förs fram att mycket detaljinformation skulle kunna skymma helhetsbilden av vad matspjälkning går ut på och försvåra för eleverna att förstå de olika organens och näringsämnenas funktion. Slutligen finns i resultaten visst stöd för att så kallade vardagsföreställningar, framför allt om energiinnehåll i livsmedel, i begränsad utsträckning hade överlevt skolundervisningen.