dc.contributor.author | Simán, Sanna | sv |
dc.date.accessioned | 2012-11-23T15:45:54Z | |
dc.date.available | 2012-11-23T15:45:54Z | |
dc.date.issued | 2012 | sv |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/31552 | |
dc.description.abstract | Sammanfattning
I skolundervisningen sker ett möte mellan elevers förförståelse av ett ämnesområde och de vetenskapliga förklaringarna
inom området och det är inte alltid dessa stämmer överens. När det gäller matspjälkning och näringsämnen visar flera
studier att uppfattningar som inte överensstämmer med vetenskapliga förklaringar är förhållandevis utbredda bland
skolelever och att dessa ofta överlever skolundervisningen. Syftet med denna studie var att undersöka kunskaper om
matspjälkning och näringsämnen hos gymnasieelever efter avslutad undervisning om dessa ämnen. Undersökningen
fokuserar på vilka kunskaper elever har om näringsämnens förekomst och funktion, matspjälkningssystemets utseende
och funktion samt energiinnehåll i livsmedel. Dessutom görs ett försök att sätta elevernas kunskaper i förhållande till
mål i skolans styrdokument. Undersökningen genomfördes med en enkät riktad till elever i årskurs tre på gymnasiets
samhällsvetenskapliga program. Enkätsvaren analyserades med en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder.
Resultaten visar att majoriteten av eleverna i många fall svarade korrekt på frågor som berörde kunskaper med något
slags vardagsanknytning. Frågor som däremot kunde antas ha sämre vardagsanknytning och handlade om typiska s.k.
skolkunskaper besvarades sällan korrekt av mer än en tredjedel av eleverna. Resultaten antyder att det vid undervisning
om näringsämnen och matspjälkning kunde vara en fördel att ta elevernas vardagsföreställningar som utgångspunkt,
vilket många tidigare studier också föreslagit. Vidare framkom det att eleverna överlag tycktes ha sämre kunskaper om
matspjälkningsorganens och näringsämnenas funktion än om deras namn och förekomst. Idén förs fram att mycket
detaljinformation skulle kunna skymma helhetsbilden av vad matspjälkning går ut på och försvåra för eleverna att förstå
de olika organens och näringsämnenas funktion. Slutligen finns i resultaten visst stöd för att så kallade
vardagsföreställningar, framför allt om energiinnehåll i livsmedel, i begränsad utsträckning hade överlevt
skolundervisningen. | sv |
dc.language.iso | sv | sv |
dc.subject | matspjälkning | sv |
dc.subject | näringsämnen | sv |
dc.subject | naturkunskap | sv |
dc.subject | gymnasi | sv |
dc.title | Kunskaper om näringsämnen och matspjälkning hos gymnasieelever | sv |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | sv |
dc.type.uppsok | M2 | sv |
dc.contributor.department | Göteborgs Universitet/Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap | sv |
dc.type.degree | Student essay | sv |