SBAR - ett möjligt kommunikationsverktyg?

Abstract

World Health Organization (WHO) skriver att upp till 70 procent av alla patientavvikelser beror på bristande kommunikation och Socialstyrelsen skriver att 8,6 procent av patienterna inom slutenvården drabbas av en vårdskada. Hälso- och sjukvård är en riskfylld verksamhet och att använda checklistor och träna teamarbete ger en säkrare vård och bättre kommunikation. Många organisationer och myndigheter förespråkar nu SBAR, vilket står för Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd och Rekommendation, som ett effektivt och säkert kommunikationsverktyg. Syftet med litteraturstudien var att kartlägga vilken evidens och vilka effekter SBAR har på patientsäkerhet, kommunikation och arbetsmiljö, samt hur SBAR kan implementeras. I studiens resultat framkom förbättrad kommunikation genom bättre struktur, rätt och tydligare uppgifter samt effektivare överlämningar. Självkänslan förbättrades genom bättre självförtroende, ökad tillfredställelse och mer bestämda och nöjdare medarbetare. Samarbetet förbättrades genom ökad organisationsförmåga, bättre arbetsklimat och mindre syndabockstänkande. Det var enklare att fatta beslut, kritiskt tänkande förbättrades, överlämningar blev snabbare och tidigare ingripanden kunde göras. För att införa SBAR på ett hållbart och effektivt sätt bör införandet ske på sjukhusledningens initiativ, ha en ordentlig och tydlig införande- och utbildningsplan samt en lång uppföljningstid och utvärdering. Resultatet av litteraturstudien visar på goda effekter i organisation, arbetsklimat, självkänsla och patientsäkerhetskultur. Däremot saknas resultat på patientnöjdhet och om SBAR verkligen minskar antalet vårdskador, därför behövs mer forskning inom området.