Psykisk ohälsa - interventioner och möjligheter för evidensbaserad omvårdnad

Abstract

Inledning: Psykisk ohälsa är ett växande problem som ses hos både individer och i samhället i stort, det medför stora kostnader och lidande för individer och anhöriga. Många av de med psykisk ohälsa söker hjälp i primärvården men primärvården är dåligt rustade för att hjälpa dessa personer. Distriktssköterskor träffar en stor del av befolkningen och därmed många människor med psykisk ohälsa. Med anledning av detta önskar uppsatsen beskriva distriktssköterskans arbete med patienter som upplever psykisk ohälsa. Syfte: Syftet med denna studie är att sammanställa och analysera forskning om distriktssköterskors omvårdnad riktad till patienter som upplever psykisk ohälsa, ur ett primärvårdsperspektiv. Metod: Forskningsplanen är utformad som en systematisk litteraturstudie med både kvalitativa och kvantitativa data, Mixed methods. Sökning av vetenskapliga artiklar utfördes i databaserna CINAHL och PubMed, tio artiklar valdes ut till en pilotstudie. Fyra interventionsstudier respektive sex beskrivande kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades. Resultat: Resultatet visade att interventioner för utbildning i själv-hjälp upplevdes som positiva och hade i varierad utsträckning effekt. Utifrån andra interventioner sågs att sjuksköterskor och distriktssköterskor hade en samordnande funktion. Förutsättningar i omvårdnaden identifierades utifrån att distriktsköterskor och sjuksköterskor var involverade i vården av patienter med upplevd psykisk ohälsa och att ett kunskapsbehov fanns. Diskussion: Distriktssköterskor och sjuksköterskor är och bör vara involverade i arbetet med psykisk ohälsa. Kompetens, position och tillgänglighet möjliggör för och gör distriktssköterskor lämpliga att arbeta med psykisk ohälsa.