Show simple item record

dc.contributor.authorBrinck Davidsson, Frida
dc.contributor.authorEdwartz, Eva
dc.date.accessioned2012-12-04T12:04:45Z
dc.date.available2012-12-04T12:04:45Z
dc.date.issued2012-12-04
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/31665
dc.description.abstractIntroduktion: I det hälsofrämjande arbetet, som är en del av distriktssköterskans specialistkompetens, är rådgivning en grundläggande arbetsuppgift. Socialstyrelsen menar att hälso- och sjukvårdspersonal i sitt hälsofrämjande arbete behöver ställa frågor om levnadsvanor i större utsträckning än vad som görs idag. Ibland kan det dock finnas skäl till att inte ta upp dessa frågor med en patient. Om frågorna inte känns relevanta finns det en risk att de upplevs som kränkande, vilket i förlängningen skulle kunna leda till skuldbeläggning och obehag och därigenom skapa ytterligare ohälsa. Fysisk aktivitet på Recept (FaR) är en metod som innebär att patienten får ett recept förskrivet på individuellt anpassad fysisk aktivitet. Syfte: Att belysa etiska aspekter i samband med förskrivning av FaR, ur ett distriktssköterskeperspektiv. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes som metod i pilotstudien. Fyra distriktssköterskor som arbetar på olika vårdcentraler deltog i semistrukturerade intervjuer. Resultat: Distriktssköterskorna upplevde inga etiska svårigheter i arbetet med FaR men uppfattade att situationen kunde upplevas som känslig för patienten. De påpekade att det aldrig säkert går att veta hur patienten uppfattar situationen. Patientens förkunskaper och positiva inställning till att få hjälp ansågs bidra till att göra arbetet med FaR mindre laddat. I de fall då distriktssköterskorna upplevde att patienten kände skuld och skam handlade det om känslor som fanns hos patienten redan innan mötet med distriktssköterskan. Att ha ett respektfullt förhållningssätt och att vara lyhörd och empatisk framhölls som viktigt för att inte skapa obehagskänslor hos patienten. För att undvika obekväma situationer använde distriktssköterskorna sig av olika pedagogiska verktyg. Möjligheten att träffa patienten flera gånger och bygga upp ett förtroende, ansågs också minska risken för obekväma situationer. Att se det positiva och det som fungerar samt att ge anpassat stöd var sätt att komma vidare då patienten upplevde känslor av misslyckande. Konklusion: Ingen av distriktssköterskorna upplevde några större etiska svårigheter i arbetet med FaR, men samtliga hade ett flertal strategier för att inte väcka obehagskänslor hos patienter.sv
dc.language.isoswesv
dc.subjectDistrict nursesv
dc.subjectExercise on Prescriptionsv
dc.subjectEthical aspectssv
dc.subjectExperiencesv
dc.titleEtiska aspekter i samband med förskrivning av Fysisk aktivitet på receptsv
dc.typeText
dc.setspec.uppsokMedicine
dc.type.uppsokH1
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record