Villkor för lärande i en kunskaps- och säkerhetsintensiv processindustri

Abstract

I dagens arbetsliv framställs kunskap som en kritisk resurs för många företag och då blir det förstås viktigt att ta tillvara på denna resurs på ett effektivt och för företaget lönsamt sätt. Denna studie har genomförts vid en processindustri som karaktäriseras av att både vara kunskaps- och säkerhetsintensiv och där det är väsentligt att upprätthålla en hög kunskapsnivå för verksamhetens fortlevnad. Organisationen arbetar projektbaserat och det är nödvändigt för företaget att den kunskap som skapas i ett projekt också överförs till andra delar i organisationen. Studiens syfte är att undersöka överföring av kunskap mellan ett projekt och två organisatoriska enheter genom att ta reda på hur villkor för lärande har sett ut i det specifika fallet. Projektets uppgift har i huvudsak handlat om ta fram ny teknik och att implementera detta i delar av deras verksamhet. De två organisatoriska enheterna är i sin tur dem som berörs av projektets utfall och behöver lära sig den nya tekniken samt nya arbetssätt kopplade till denna.

Utifrån tidigare forskning har vi uppmärksammat att begreppet kunskapsöverföring är svårdefinierat och inte med enkelhet kan beskrivas eller studeras. Av den anledningen väljer vi att titta på de faktorer som på olika sätt berör överföring av kunskap. I tidigare forskning diskuteras även olika hinder och lärdilemman som kan uppstå vid överföring av kunskap med hänsyn till olika organisatoriska aspekter. Undersökningen grundar sig på en kvalitativ fallstudie och resultatet baseras på företagsdokument samt intervjuer med 13 personer. Personerna som intervjuats har haft olika ingångar till projektet och skiljer sig med avseende på yrkeskategori och hierarkisk position. Företagsdokumenten innehåller lärdomar och erfarenheter från projektet som de inblandade diskuterat fram efter projektets avslut.

För att sammanfatta huvuddragen i resultatet framgår ett antal faktorer som påverkar lärandet exempelvis att projektet var av avsevärt större omfattning än vad som inledningsvis estimerats och att det vid samma tidpunkt löpte ett annat stort projekt, vilket resulterade i förseningar, överbelastning på personal och resursbrist. Vidare visar resultatet att arbetsuppgifterna för de organisatoriska enheterna är av rutinkaraktär och i flera avseenden standardiserade. I vår analys utgår vi från Ellström (1996, 2002, 2003) och hans teorier kring villkor för lärande genom att använda hans två perspektiv på lärande; anpassningsinriktat respektive utvecklingsinriktat lärande, vilka i sin tur hänger samman med de två tankesätt kring lärande; produktionens logik och utvecklingens logik. En slutsats som vi kan dra är att studieobjektet i flera avseenden utgår från en produktionens logik och därmed kännetecknas av ett anpassningsinriktat lärande. Detta är ett av de dilemman företaget står inför med hänsyn till att den nya tekniken ställer andra typer av krav, bland annat på ett mer utvecklingsinriktat lärande vid överföring av kunskap.