Arbete och Hälsa

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/3194

Arbete och Hälsa är en vetenskaplig skriftserie (ISSN 0346-7821). I Arbete och Hälsa publiceras vetenskapliga originalarbeten, doktorsavhandlingar, kriteriedokument och litteraturöversikter.

För frågor om serien eller beställning av tryckta exemplar, kontakta: arbeteochhalsa@amm.gu.se

Browse

Now showing 1 - 20 of 459

Arbejdsrelateret katarakt
(GÖTEBORGS UNIVERSITET, 2025-04-02) Ellekilde Bonde, Jens Peter; Bjerager, Jakob; Alethe, Ingrid; Mehlum, Sivesind; Skaaby, Stinna; Torén, Kjell; Samhällsmedicin och folkhälsa
Denne gennemgang og præsentation af den aktuelle viden om arbejdsrelateret katarakt (grå stær) er på opdrag af redaktionskomiteen for Arbeta och Hälsa udført i perioden 1.1.2024 – 30.10.2024 af en forskergruppe med ekspertise indenfor arbejdsmedicin, epidemiologi, statistik og øjensygdomme. Katarakt er uklarheder i øjets linse, som kan medføre synsnedsættelse. Globalt er katarakt den mest udbredte årsag til blindhed, og i Danmark foretages i størrelsesordenen ca. 75.000 kataraktoperationer årligt. Høj alder, en række medicinske sygdomme, sollys og ioniserende stråling er velkendte risikofaktorer for udvikling af katarakt, men der har været begrænset fokus på betydningen af erhvervsmæssige eksponeringer. Selvom katarakt som følge af udsættelse for stråleenergi kan anerkendes som arbejdsbetinget sygdom i Danmark, er der yderst få, om nogen, anmeldte eller anerkendte tilfælde de seneste år. Nyere studier har vist, at erhvervsmæssige eksponeringer måske spiller en hidtil upåagtet rolle for udvikling af katarakt, hvilket har aktualiseret behovet for en oversigt over arbejdsrelateret katarakt. Denne rapport sammenfatter den aktuelle epidemiologiske viden om sammenhængen mellem forskellige typer af erhvervsmæssig eksponering og udvikling af katarakt og afdækker herved potentielle muligheder for forebyggelse af sygdommen via indsats på arbejdspladsen.
Arbete i kyla med sjukdom
(GÖTEBORGS UNIVERSITET, 2024-12-10) Stjernbrandt, Albin; Reierth, Eirik; Nilsson, Tohr; Torén, Kjell; Samhällsmedicin och folkhälsa
Det övergripande syftet med denna narrativa kunskapsöversikt var att beskriva hur hälsorisker förknippade med arbete i kyla påverkas av ålder och sjukdom. En systematisk litteratursökning genomfördes i Medline, Embase och World of Science för perioden 1980–2023 med tre huvudsakliga block: kall miljö, arbete och riskbedömning. Sökningen resulterade i 6965 artiklar varav 277 granskades i sin helhet och 13 av dessa inkluderades i översikten över riskbedömning och riskhantering av arbete i kyla. I tillägg till den systematiska litteratursökningen gjordes en fri sökning av vetenskaplig litteratur med fokus på åldrande och sjukdomar samt en genomgång av andra kunskapskällor. Den systematiska litteratursökningen visade att det finns etablerade metoder för strukturerad riskbedömning av arbete i kyla även om arbetsmiljöerna kan se väldigt olika ut. De flesta rapporterar att både ålder och sjukdom kan påverka sårbarheten för kyla. I den fria sökningen återfanns små experimentella studier som visar att sårbarheten för kyla ökar med åldern. Denna sårbarhet kan betingas av förändringar i värmeproduktion, isolerande förmåga, perifer vasoreglering samt temperaturdiskriminering. Vad gäller hjärt-kärlsjukdom fanns vetenskapligt underlag för att exponering för kyla leder till högre blodtryck, både hos dem med och utan läkemedelsbehandling mot hypertoni. Personer med befintlig hjärt-kärlsjukdom uppvisar en lägre fysisk arbetsförmåga och en ökad sannolikhet att insjukna i akuta ischemiska hjärthändelser och arytmier vid exponering för kyla. Exponering för kyla förefaller även öka sannolikheten för stroke. För obstruktiv lungsjukdom visade litteraturen att exponering för kyla kan öka symptombördan hos personer med astma eller kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Särskilt exponering av ansiktet för kyla kan framkalla obstruktiva luftvägsbesvär. Det finns även vissa hållpunkter för att tidigare friska personer som exponeras för kyla kan insjukna i obstruktiva luftvägsbesvär. Vad gäller diabetes fanns beskrivet att exponering för kyla kan leda till försämrad metabol kontroll, ökad risk för hypoglykemier, ökad benägenhet till hypotermi samt möjligen även ökad risk för lokala kylskador och onormal köldkänslighet. För rörelseapparaten fanns studier som visade att arbete i kyla ökar sannolikheten att rapportera muskuloskeletala smärttillstånd. Arbete i kyla kan också öka sannolikheten att rapportera nervrelaterade besvär som ischias och karpaltunnelsyndrom. Sammanfattningsvis finns vetenskapligt underlag för att arbete i kyla kan vara förknippat med ökade hälsorisker för personer i högre arbetsför ålder och med befintliga sjukdomar. Hur arbete i kyla påverkar arbetsförmågan och den fortsatta prognosen är mindre tydligt. I Sverige saknas enhetlig reglering av arbete i kyla utomhus. Det finns metoder för riskbedömning och riskhantering av arbete i kyla samt förslag på praktiska tillvägagångssätt för arbetare, arbetsgivare och företagshälsor. Bland identifierade kunskapsluckor kan nämnas hälsoeffekter av långvarig men låggradig yrkesexponering för kyla, könsskillnader, acklimatisering, exponerings-responssamband samt samverkande effekter av kyla tillsammans med andra exponeringar.
Respirable crystalline silica
(GÖTEBORGS UNIVERSITET, 2024-09-10) Boers, Daisy; Torén, Kjell; Samhällsmedicin och folkhälsa
Crystalline silica is abundant in nature and used in a variety of industries, e.g., mining, farming, construction, foundry processes and production of glass, artificial stone, ceramics and cement. When cut or crushed, dust containing respirable crystalline silica (RCS) particles is released in the air and cause severe diseases including silicosis and lung cancer. Recent epidemiological studies have shown excess lung cancer risks among workers exposed to RCS even in the absence of silicosis although silicosis increases the risk of developing lung cancer. The Dutch Expert Committee on Occupational Safety (DECOS) and the Nordic Expert Group for Criteria Documentation of Health Risks from Chemicals (NEG) evaluated the health hazards and calculated cancer risk of occupational exposure to RCS and decided to use lung cancer as the critical effect (the adverse health effect that occurs first at increasing exposure). As a direct genotoxic mechanism cannot be excluded, a non-threshold (risk-based) approach was used to calculate the risk for lung cancer. Two cancer risk levels were calculated: - A target risk level (low level), the level below which no extra protective measures have to be taken: 4 additional deaths of lung cancer per 100 000 workers for 40 years of occupational exposure, equal to 0.0004 mg/m3. - A prohibition risk level (high level) that should not be exceeded: 4 additional deaths of lung cancer per 1 000 workers for 40 years of occupational exposure, equal to 0.04 mg/m3. These recommended risk levels are considerably lower than the current legal occupational exposure limits in the Netherlands, Denmark, Finland, Norway and Sweden.
Arbetsrelaterad hudcancer
(GÖTEBORGS UNIVERSITET, 2024-03-28) Järvholm, Bengt; Larkö, Olle; Torén, Kjell; Torén, Kjell; Samhällsmedicin och folkhälsa
Den första yrkesrelaterade cancern som upptäcktes var skivepitelcancer på huden på pungen hos engelska sotare som först beskrevs 1775. Under senare delen av 1800-talet och 1900-talet fann man att också mineraloljor och skifferoljor innebar en ökad risk för sådan hudcancer. Sedan har ytterligare olika kemikalier som använts i arbetslivet visats kunna leda till en ökad risk för skivepitelcancer. Genom att bättre förebyggande åtgärder är kemikalier som orsak till yrkesrelaterad hudcancer idag mycket sällsynt. Däremot innebär UV-strålning i samband med utomhusarbete en ökad risk för skivepitelcancer i huden. Risken för malignt melanom vid utomhusarbete är oklar. Det finns dock goda skäl att undvika långvarig höggradig solstrålning vid utomhusarbete. Det kan man göra genom att skapa skyddande strukturer, till exempel via skärmar och tak och genom att använda kläder och bredbrättade hattar. Kunskapsläget när det gäller om solskyddsmedel ger ett gott skydd bedöms otillräckligt för att rekommendera användning vid utomhusarbete i Sverige.
Occupational chemical exposures in combination with unusual working hours
(GÖTEBORGS UNIVERSITET, 2023-10-12) Lie, Jenny-Anne S.; Zienolddiny-Narui, Shan; Bråtveit, Magne; Torén, Kjell; Samhällsmedicin och folkhälsa
A significant proportion of the work force is employed in unusual work schedules. The combined effects of working hours and chemical agents at the workplace may depend on the duration and/or timing of exposure. However, occupational exposure limits (OELs) usually assume working day-time, an 8-hour workday, 5 days/week and a 40-hour work week. The aims of this document were to review the scientific support for a combined effect of unusual working hours (shift work or extended working hours) and chemical exposure and, to the extent possible provide recommendations for down-adjustment of the OEL to account for unusual working hours. Animal data from chronopharmacological studies suggest that the time of exposure (day-night) may affect the biotransformation and toxicity of chemicals. A few epidemiological studies, i.e. regarding effects of dust and endotoxin on lung function, effects of acetone on sleep quality and tiredness, effects of carbon disulphide on coronary artery disease and effects of chemicals on spontaneous abortion, suggest more pronounced effects during night shifts compared to day shift exposure. However, the reviewed data are considered insufficient to conclude on recommendations for OEL adjustment for shift work. The Quebec method is recommended to adjust for extended working hours. Each chemical is assigned in categories based on the toxic effect. No adjustment is applied for ceiling values, short-term exposure limits and limit values based on asphyxiation, irritation or malodour. For other substances producing effects following short- or long-term exposure, the method is based on Haber’s rule and the type of adverse effect.
Arbetsskador och trafikskador: analys av historiska data
(GÖTEBORGS UNIVERSITET, 2023-02-25) Ulfvarson, Ulf; Torén, Kjell; Samhällsmedicin och folkhälsa
Rapporten presenterar ett sätt att söka riskfaktorer för arbetsskador och trafik-skador i historiskt material. Korrelations- och regressionsanalyser har utförts med tidsserier av anmälda fall av arbetsskador och trafikskador, som beroende variabler; skadevariablerna. Oberoende variabler har varit tidsserier av observationer, som kan antas vara korrelerade med skadevariablerna; prediktorvariablerna. Resultaten visar att arbetsskador och trafikskador är korrelerade med tillgreppsbrott, bedrägeri och narkotikabrottslighet. Arbetsolyckor samvarierar med invandring. Alla skadetyper samvarierar med alkoholbruket i samhället (mätt som antal anmälda rattfylleribrott). Arbetsolyckor, arbetssjukdomar och trafikdödade samvarierar med utomhustemperaturen. Resultaten pekar ut ett antal samband för vidare undersökningar av möjliga orsakssamband. Metoden bör kunna användas för undersökningar med andra prediktorvariabler än de hittills studerade.
Fysisk (in)aktivitet i kontorsmiljöer
(GÖTEBORGS UNIVERSITET, 2022-10-20) Mathiassen, Svend Erik; Hallman, David; Torén, Kjell; Samhällsmedicin och folkhälsa
Denna rapport ger en systematisk översikt av studier som använt objektiva, tekniska mätmetoder för att belysa hur anställda med kontorsarbete fördelar sin arbetstid mellan olika fysiska aktiviteter (sitta, stå och gå) eller intensiteter (stillasittande, lätt, måttlig-hög fysisk aktivitet). Översikten syftar också till att identifiera organisatoriska faktorer som påverkar den fysiska (in)aktiviteten. Totalt identifierade vi 26 studier, omfattande 2812 kontorsarbetare, som redovisade tiden i sittande, stående och gående under arbetet, oftast mätt med en accelerometer placerad på låret. En meta-analys av dessa studier visar att arbetstiden dominerades av sittande (i genomsnitt 70,3 %). Den resterande tiden fördelades mellan stående (21,4 %) och gående (8,2 %) (Figur 1). En separat meta-analys av studier som rapporterade data om hur de anställda växlade mellan aktiviteter visade att 39,3 % av arbetstiden ackumulerades i oavbrutna perioder om mer än 30 minuter i sträck. Det var stor spridning i studiernas resultat, både mellan studier – från 53 % till 79 % tid i sittande – och inom studierna. Standardavvikelsen i sittande mellan deltagare var i genomsnitt 15,8 %tid. Spridningen mellan studier kan i viss mån bero på individfaktorer då studier av äldre populationer visade mindre genomsnittstid i sittande. Däremot visade andelen av kvinnor i enskilda studier inget tydligt samband med fysisk (in)aktivitet. Spridningen kan även till viss del förklaras av att olika typer av accelerometrar använts i olika populationer av ”kontorsarbetare”, och att data hade analyserats med olika metoder. Dock bedömer vi att spridningen till största delen kan förklaras av att ”kontorsarbetare” inte är en homogen grupp när det gäller aktivitetsmönster. Framtida studier bör därför bättre beskriva vad deltagarna faktiskt gör i sitt arbete. Vi identifierade totalt 11 studier, omfattande 1165 deltagare, som rapporterade data om stillasittande, lätt och måttlig-hög intensitet vid kontorsarbete. Intensiteten beräknades från rörelser (”counts” i den engelskspråkiga litteraturen), som mättes med en accelerometer fäst vid midjan eller på höften. De sammanvägda resultaten visar att arbetstiden dominerades av stillasittande (75,4 %) med resterande tiden fördelad mellan 20,1 % med lätt intensitet och 4,5 % med måttlig-hög intensitet (Figur 1). Stillasittande i perioder om minst 30 minuter i sträck utgjorde 26,4 % av arbetstiden. Spridningen av intensitet mellan studierna var stor, exempelvis från 63 % till 86 %tid i stillasittande. Standardavvikelsen mellan deltagare inom en studie var i samma storleksordning som för aktivitetsstudier: 11,0 %tid. Spridningen mellan studierna kan till viss del förklaras av olika val av accelerometer, att forskarna placerat accelerometern antingen på höften eller vid midjan, och att data analyserats på olika sätt. Dock gör vi bedömningen att skillnaden mellan studier till största delen beror på att deltagarna haft olika arbetsuppgifter. Sammantaget tyder resultaten på att ”kontorsarbete” överlag innebär att man sitter (eller är stillasittande) något för mycket och står (eller har lätt fysisk aktivitet) något för litet jämfört med aktuella rekommendationer, exempelvis från Europeiska arbetsmiljöbyrån, EU-OSHA. Andelen tid i gående ligger nära rekommendationen men intensiteten är sannolikt otillräcklig för att ge tydliga hälsoeffekter. Totalt identifierade vi 35 studier som undersökte faktorer i organisationen med ett inflytande på den fysiska (in)aktiviteten. De flesta studierna utvärderade enstaka interventioner i arbetsmiljön, exempelvis betydelsen av att införa höj- och sänkbara arbetsstationer eller att flytta till aktivitetsbaserade kontor. Andra interventioner var mer komplexa och riktades både mot hur arbetet organiserades, den fysiska arbetsmiljön och individens egen insats, exempelvis träning på fritiden. Kontrollerade studier fann att höj- och sänkbara arbetsstationer var ett effektivt sätt att på kort sikt betydligt minska tiden i sittande och öka den i stående. Mer omfattande insatser på flera nivåer hade tydliga effekter i form av minskat sittande eller flera växlingar mellan sitta och stå. Samtidigt avtog effekterna av interventionerna med tiden. Vi bedömer att det saknas tillräckligt underlag för att säkert fastställa om höj- och sänkbara arbetsstationer minskar sittandet på lång sikt. Studierna om aktivitetsbaserade kontor visade ingen tydlig effekt på sittande, men tiden i fysisk aktivitet tycktes öka något efter flytt från traditionella kontor. Resultaten pekar också på att arbetsuppgifterna har avgörande betydelse för den fysiska aktiviteten. Forskning som jämför effektiviteten av olika typer av interventioner som syftar till att få ner tiden i sittande för de flesta med kontorsarbete är angelägen eftersom rapporten visar att arbetet ofta överskrider de rekommendationer som EU-OSHA formulerat. Särskilt angelägen är forskning om hur det temporala mönstret av sittande kan påverkas, dvs. hur det totala sittandet kan brytas upp i kortare perioder utan att det påverkar arbetsprestationen negativt. Interventioner på en organisatorisk nivå är sannolikt mest effektiva, dvs. interventioner som gäller alla anställda, och som fungerar utan att det går att ”komma undan”. Ett exempel är att bygga arbetsplatsen så att rörelse blir en naturlig del av kontorsarbetet. Samtidigt finns det förvånansvärt få studier som med objektiva mätningar undersökt betydelsen av arbetsuppgifter, arbetskrav och social arbetsmiljö för fysisk (in)aktivitet och i förlängning vilket inflytande detta har på hälsan. Arbetet är endast en del av hela livet. Det är okänt vilka förändringar i det totala sittandet över hela dygnet som man kan uppnå genom att påverka förhållanden i arbetet, och om förändringar i fysisk aktivitet/intensitet under arbetstiden har effekter även på fritiden. Särskilt vanskligt blir det att skilja på aktiviteten i arbete och icke-arbete när personen inte har en given arbetsplats. Det är en utmaning för framtida forskning att förstå arbetets roll i en så pass sammanvävd verklighet. En viktig fråga i framtidens – kanske förändrade – kontorsarbete är hur hybridarbete, dvs. arbete som både sker hemma och på arbetsplatsen, kan konstrueras så att den anställda får en hälsofrämjande arbetsmiljö på båda ställena. Resultaten från denna systematiska översikt tyder på att kontorsarbetare i genomsnitt sitter något för mycket, står något för litet och har ungefär ”rätt” andel tid i rörelse jämfört med rekommendationer från EU-OSHA. Hur den totala kompositionen av fysisk (in)aktivitet ser ut över en dag varierar både mellan deltagare inom en studie och mellan olika studier, och hur (in)aktiviteten fördelas över tid inom och mellan dagar för den enskilde är i stort sett okänt. Den stora spridningen mellan studier kan inte tydligt förklaras av faktorer som kön eller ålder. Även om spridningen till viss del kan förklaras av enskilda studiers specifika val av accelerometertyp och analysförfarande bedömer vi att den fram för allt beror på att ”kontorsarbete” beskriver ganska olika arbetsuppgifter. Arbetsplatsen och arbetsmiljön ger därför olika förutsättningar för att påverka fysisk (in)aktivitet. Den befintliga forskningen ger även en fingervisning om vilka interventioner som kan tänkas vara effektiva i detta. Forskningen inom området behöver utvecklas, dels genom fler interventionsstudier riktade mot faktorer i organisationen som kan påverka fysisk (in)aktivitet, dels genom longitudinella studier som undersöker hur hälsan påverkas av fysisk (in)aktivitet, både under och efter arbetsdagen. Sådan kunskap kan ligga till grund för att utveckla evidensbaserade riktlinjer och rekommendationer kring fysisk (in)aktivitet i arbetslivet, som också tar hänsyn till aktiviteten under fritiden.
Hand Eczema
(GÖTEBORGS UNIVERSITET, 2022-10-14) Agner, Tove; E Ebbehøj, Niels; Torén, Kjell; Samhällsmedicin och folkhälsa
Hand eczema is a common disease in the general population and even more common in specific occupations where hands are intensively exposed to irritants and allergens. More than 15% of the population is affected during their lifetime, females are more often affected than males, and in most cases the disease has its onset early in life. The etiology for HE is multifactorial and includes environmental exposures as well as genetic factors. For many years the focus was allergic contact dermatitis, identifying relevant allergens in the local environment of patients; however today the importance of irritant contact dermatitis, either as the primary reason or as a deteriorating factor complicating allergic, atopic or other clinical subtypes of eczema, is better understood. The prognosis for HE is discouraging, the eczema may persist for more than a decade with either chronic signs or frequent flares. Consequences of the disease are far reaching. Health-related quality of life is markedly reduced, working capacity is impaired, and for society the economic consequences are significant. However, since HE is related to exposure the preventive potential is significant. Nevertheless, despite preventive measures being attempted, the prevalence of HE in the general population seems unchanged over the last decades. The objective of this review is to give an update on HE regarding epidemiology, classification and risk factors, to deepen the current understanding of the development of irritant contact dermatitis, and to focus on evidence-based prevention and point out possible directions for future interventions regarding the prevention of HE. The article is based on current available literature, and after each of the specific sections we have summarized, concluded and highlighted issues of special importance.
Röntgendiagnosticerad handartros i relation till exponering för handöverförda vibrationer
(GÖTEBORGS UNIVERSITET, 2022-10-06) Nilsson, Tohr; Wahlström, Jens; Reierth, Eirik; Burström, Lage; Toren, Kjell; Samhällsmedicin och folkhälsa
Det finns idag ingen uppdaterad evidensbaserad systematisk kunskapsöversikt för sambandet mellan hand-arm vibrationsexponering och röntgen diagnosticerad artros i finger- och handled respektive för benuppluckring (malaci) av handlovsben där vibrationsexponeringsnivåerna kan jämföras. Det saknas även riskbedömningsmodeller som medger risk-värdering utifrån exponerings-respons samband. Följande systematiska kunskapsöversikt syftar till att specifikt besvara frågan om röntgendiagnosticerade artrosförändringar i händerna är relaterat till exponering för hand över förda vibrationer. Syftet avgränsas sålunda till enbart studier på karaktä-ristiska röntgenfynd för artros och bortser från de studier som utgår från kliniska fynd och subjektiva besvär. Kunskapsöversikten syftar även till att bedöma eventuellt exponerings-svars sam band mellan vibrationsdos och röntgendiagnosticerade artrosförändringar samt värdera sambandet med hänsyn tagen till modifierande individfaktorer liksom annan sam varierande exponering.
Approaches for the setting of occupational exposure limits(OELs) for carcinogens
(Samhällsmedicin och folkhälsa, 2022-07-05) Högberg, Johan; Järnberg, Jill; Samhällsmedicin och folkhälsa
Högberg J, Järnberg J. The Nordic Expert Group for Criteria Documentation of Health Risks from Chemicals. 154. Approaches for the setting of occupational exposure limits (OELs) for carcinogens. Arbete och Hälsa 2022;56(2):1–77. This document addresses critical aspects of importance for the derivation of occupational exposure limits (OELs) for chemical carcinogens with focus on non-threshold carcinogens. The narrative is presented with a historical perspective to give a foundation for currently used approaches for cancer risk assessments for the work environment. Aspects addressed comprise scientific as well as regulatory issues. The document intends to give an overview of the area and is not a comprehensive review. A central topic referred to is mechanistic research and insights, and its implications for cancer risk assessment. In that context, the concepts mode of action (MoA) and threshold mechanism, and the distinction between genotoxic and non-genotoxic carcinogens are fundamental. Alongside scientific advancements, the approaches of hazard identification, and qualitative and quantitative risk assessment have developed over time. The key steps in a quantitative risk assessment are outlined, with special attention given to the dose-response assessment and the derivation of an OEL by the use of risk calculations or default assessment factors. The work procedures of a number of bodies performing cancer hazard identifications or quantitative risk assessments are described. Subsequently, regulatory procedures to derive OELs for non-threshold carcinogens are presented with some currently used national strategies serving as illustrations. Non-threshold carcinogens for which the European Union introduced binding OELs in 2017–2019 are presented, including the scientific bases, the cancer risk calculations and the rationales behind the finally adopted OELs. Finally, The Nordic Expert Group (NEG) derives recommendations regarding regulatory aspects in the risk assessment and OEL setting of carcinogens. NEG supports the derivation of health-based OELs for threshold carcinogens. For non-threshold carcinogens, NEG recommends the use of a risk-based approach with linear extrapolation to zero exposure (linear non-threshold, LNT) as the default. The scientific uncertainties of the risk estimates should be described. The recommendations also concern a harmonisation of defined risk levels (terminology and numerical values), and that both collective and individual risks are considered and clearly communicated. Socioeconomic aspects should be dealt with transparently and separated from the scientific health risk assessment, ideally in a separate expert group. The need for further research on cancer mechanisms and low-dose risk is stressed.
Dupuytrens sjukdom i relation till exponering för handöverförda vibrationer
(Samhällsmedicin och folkhälsa, 2022-05-30) Nilsson, Tohr; Wahlström, Jens; Reierth, Eirik; Burström, Lage; Torén, Kjell; GÖTEBORGS UNIVERSITET
Kunskapsöversikten syftar till att specifikt besvara frågan om risk för Dupuytrens sjukdom i relation till exponering för handöverförda vibrationer. Litteraturgenomgången följde PRISMAs systematiska metod omfattande databaserna Ovid MEDLINE® , Embase® Classic och Embase® för perioden 1947 till juli 2020 kompletterat med manuell uppdatering i databasen PubMed® fram till 2020-12-31 samt genomgång av referenslistor i översiktsartiklar och originalartiklar. Vid databassökning erhölls totalt 75 referenser till vilka adderades 13 referenser efter kompletterande manuell sökning. För detaljerad granskning kvarstod 61 artiklar. Selektionskraven innefattade att studien publicerats i granskad tidskrift, på engelskt språk samt avsåg Dupuytrens sjukdom/kontraktur och innefattade uppgifter om vibrationsexponering. Den slutliga selektionen omfattade 11 artiklar varav 8 av tvärsnittsdesign, 2 av fallkontrolldesign och 1 av kohortdesign. Granskning och analys innefattade detaljerad genomgång av studieupplägg, population, design, exponering och utfall med hänsyn tagen till modifierande faktorer. Selekterade studier bedömdes utifrån risk för bias enligt uppställda kriterier för diagnostisk tillförlitlighet, exponering och metodologisk kvalité. Meta-analys avsåg beräkningar av sammanfattande risk för Dupuytrens sjukdom i jämförelse mellan grupper exponerade för vibrationer kontra inte exponerade samt mellan grupper med hög respektive låg exponering av vibrationer inom samma studie. Resultaten visade att den sammanvägda prevalensen av Dupuytrens sjukdom bland exponerade män var cirka 8 % och 4 % bland inte vibrationsexponerade män. Riskbestämningen byggd på en kvalitativ, beskrivande analys (narrativ syntes) av de studier som skattades ha lägre risk för bias bedömdes motsvara, en drygt fördubblad risk för Dupuytrens sjukdom vid arbete med vibrerande maskiner. En kompletterande sammanfattande statistisk syntes (meta-analys) visade på en drygt fördubblad risk. För ett möjligt exponeringsrespons samband talar resultatet från en meta-analys, som visade på en dubblerad risk för högexponerade relativt lågexponerade. De sammanvägda resultaten stödjer slutsatsen att arbete med vibrerande maskiner kan utgöra en enskild riskfaktor för Dupuytrens sjukdom, beaktat att underlaget är litet och att det finns en interaktion mellan ålder och exponering samt att det kan finnas individuella skillnader i predisposition.
Luftvägsvirus vid arbetsplatser - Smittvägar, riskfaktorer och skyddsåtgärder
(GÖTEBORGS UNIVERSITET Avd för Samhällsmedicin och Folkhälsa, 2021-12-06) Löndahl, Jakob; Alsved, Malin; Thuresson, Sara; Fraenkel, Carl-Johan; LUNDS UNIVERSITET
Att spridning av sjukdomsframkallande luftvägsvirus kostar samhället enorma resurser har blivit uppenbart för alla under covid-19, men ovälkomna virus har varit människans följeslagare genom hela historien och ständigt uppkommer nya varianter med särskilt hög smittsamhet eller dödlighet. Riskerna har ökat med befolkningstillväxt och globalisering. Samtidigt har våra förutsättningar att skydda oss också blivit bättre genom ökad kunskap och framsteg inom medicin och teknik. Syftet med denna kunskapssammanställning är att beskriva smittvägar, riskfaktorer och skyddsåtgärder för infektiös luftvägssjukdom och därmed bidra till en minskad smittrisk vid arbetsplatser. Mycket av innehållet bygger på forskning om influensa och covid-19, men även en rad andra luftvägsinfektioner är inkluderade. Spridning av virus har här delats upp i tre smittvägar: inandning, direkt deponering och kontakt. Risken för smitta via inandning av virus är särskilt stor när avstånden mellan människor är korta och uppehållstiden lång i lokaler med dålig ventilation. Risken ökar om det också pågår aktiviteter som innebär spridning av virusinnehållande aerosolpartiklar till luften, såsom högt tal eller sång eller vissa medicinska procedurer, eller om den inandade luftmängden är förhöjd, som vid tungt arbete. Virusöverföring via direkt deponering sker när stora smittbärande droppar stänker direkt på en mottagare vid exempelvis hosta. Virusspridning via både inandning och direkt deponering sker på olika sätt genom luften, men benämns här inte ”luftsmitta” eftersom detta begrepp åtminstone enligt klassisk medicinsk indelning syftat på (effektiv) smitta via inandning över avstånd mer än enstaka meter och eftersom det främst använts för sjukdomar som är mycket allvarliga och därför kräver extrema skyddsåtgärder. Smitta via kontakt kan ske antingen via direkt beröring eller genom mellanled, som handtag eller andra ytor. Samtliga tre smittvägar är välbelagda för luftvägsvirus i den vetenskapliga litteraturen, men deras relativa betydelse varierar beroende situation, virustyp och interventioner för att minska smitta. För covid-19 pekar mycket forskning mot att inandning är en dominerande smittväg i många miljöer. Vissa yrkesgrupper, särskilt inom vårdsektorn, löper en förhöjd risk att smittas av luftvägsvirus. En lång rad skyddsåtgärder finns tillgängliga för att på olika sätt minska smittrisker: distans, hygien, fysiska barriärer, ventilation, administrativa åtgärder (exempelvis information, regleringar, kontroller, checklistor) och personlig skyddsutrustning. De flesta av dessa åtgärder har starkt stöd av vetenskapliga studier.
Faktorer i arbetslivet och återgång till arbete efter stroke eller risk för ny stroke: en kunskapsöversikt
(Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, 2021-03-22) Jood, Katarina; Fransson, Eleonor; Göteborgs universitet
Syftet med kunskapsöversikten var att sammanfatta och värdera kunskapsläget vad gäller arbetsrelaterade faktorer som påverkar återgång i arbete efter stroke och om det finns faktorer i arbetslivet som kan påverka risken för att återinsjukna i stroke. En litteratursökning genomfördes i tre databaser och omfattade studier publicerade till och med januari 2019. För att en studie skulle tas med i kunskapssammanställningen krävdes att: – det var en originalartikel – studiepopulationen utgjordes av personer som drabbats av stroke – återgång i arbete eller återinsjuknande i stroke fanns med som utfallsmått – minst en arbetsrelaterad exponeringsfaktor hade studerats Totalt identifierades 2 864 publikationer i databaserna och efter genomgång kvarstod 33 publikationer som inkluderades i kunskapssammanställningen. Kvantitativa metoder hade använts i 27 studier och kvalitativa metoder hade använts i sex studier. De inkluderade studierna var utförda i 16 olika länder. Uppföljningstid och definition av återgång i arbete varierade betydligt mellan studierna. Ett fåtal, ofta breda, arbetsrelaterade faktorer hade undersökts i relation till återgång i arbete efter stroke. De två vanligaste jämförelserna var tjänstemän jämfört med arbetare och icke-manuellt jämfört med manuellt arbete. Andra jämförelser var anställningsform, offentlig/privat sektor, storlek på företag samt organisatoriska och psykosociala faktorer. Resultaten tyder på att personer med tjänstemannayrken respektive personer med icke-manuella arbeten återgår till arbete efter stroke i högre utsträckning än arbetare och personer med manuella arbeten men resultaten är inte entydiga. För de övriga arbetslivsfaktorerna är kunskapsunderlaget alltför osäkert för att kunna dra slutsatser om deras betydelse för återgång i arbete. I de kvalitativa studierna framkom det att stöd från arbetsgivare och kollegor, samt flexibilitet på arbetsplatsen rapporterades som viktiga främjande faktorer för återgång i arbete. Bristande stöd, arbetsrelaterad stress och bristande kunskap om stroke hos arbetsgivaren angavs som faktorer som kan hindra eller försvåra återgång till arbete efter stroke. Inga studier där arbetslivsfaktorer analyserades i relation till risk för återinsjuknande i stroke identifierades i litteratursökningen
Sambandet mellan kemiska exponeringar i arbetsmiljön och risken att utveckla ledgångsreumatism
(Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, Göteborgs universitet, 2020-12-21) Ilar, Anna; Klareskog, Lars; Alfredsson, Lars; Göteborgs universitet
Inledning: Ledgångsreumatism (Reumatoid artrit, RA) är en sjukdom som främst drabbar lederna, men som också kan påverka många andra organ, med till exempel hjärt-kärlsjukdom, lungsjukdom och vissa typer av blodcancer som följd. Sjukdomen drabbar ca 0.5-1.0 % av befolkningen i världen, med geografiska variationer som tycks bero av både genetik och omgivning. RA är därmed en sjukdom som beror av både genetik och miljö och framför allt av en samverkan mellan genetiska varianter och faktorer i omgivningen och i individens livsstil. De omgivnings- och livsstilsfaktorer som hittills identifierats rör till stor del exponeringar i luftvägarna genom rökning och vissa yrkesrelaterade exponeringar. Också socioekonomiska faktorer är associerade med risk att utveckla RA, även efter hänsynstagande till rökning och andra hittills kända omgivningsfaktorer. Beträffande arbetsrelaterad exponering och risk för RA, har framförallt vissa luftvägsexponeringar studerats, med kvartsdamm som det mest studerade exemplet. Det saknas dock en systematisk sammanfattning av vilka yrkesexponeringar som är associerade med en ökad risk för RA. Det finns därför skäl att se över existerande forskning för att sammanfatta evidensläget inom detta område. Syftet med denna litteraturöversikt är således att, via en systematisk litteraturöversikt, få en uppdaterad bild över vilka kemiska exponeringar i arbetsmiljön som är förknippade med en ökad risk för RA. Metod: En litteratursökning genomfördes i PubMed och Google Scholar den 2 oktober 2019. Från sökningen och kedjesökningar i referenslistor påträffades 87 artiklar som bedömdes som relevanta utifrån rubrik och abstrakt. Dessa undersöktes sedan i fulltext utifrån förbestämda inklusions- och exklusions-kriterier gällande undersökt population, exponering, jämförelsegrupp och utfall. Av 87 artiklar var det 24 stycken som uppfyllde kriterierna och som sedan rankades efter låg, medel eller hög kvalité utifrån kvalitetskriterier uppsatta av National Institutes of Health (NIH). Resultat: Totalt fann vi 23 vetenskapliga artiklar med medel eller hög kvalité. För män och kvinnor sammantaget fanns det tre yrkesexponeringar där minst två studier funnit en överrisk för RA och minst en av dessa justerat för rökning: kvartsdamm, bekämpningsmedel och asbest. Bland män fanns det två yrkesexponeringar som uppfyllde detta kriterium: kvartsdamm och asbest. Därutöver fanns enskilda rapporter om att exponering för mineraloljor, lösningsmedel, bekämpningsmedel och PFOA (perfluorooctannoic acid) är associerat med ökad risk för RA. Endast ett fåtal studier har inkluderat kvinnor i analysen. Bland kvinnor fanns det ingen yrkesexponering där minst två oberoende studier funnit en överrisk för att utveckla RA. Enskilda rapporter har dock påvisat en association med RA bland kvinnor vid exponering för bekämpningsmedel, lösningsmedel respektive textildamm. Slutsatser: Hos män finns en rad rapporter om ökad risk för RA efter exponering för olika typer av damm, och även lösningsmedel och vissa bekämpningsmedel som påverkar luftvägarna. För kvinnor är resultaten mer otydliga men det finns inget stöd för att sjukdomsmekanismerna skulle vara olika mellan män och kvinnor i detta sammanhang avseende risk för RA. I vissa fall, som för stendamm samverkar exponeringen med rökning som är den viktigaste enskilda omgivningsfaktor som ger ökad risk för RA. Dessa fynd är väl förenliga med data om mekanismer för induktion av RA, där man visat att sjukdomsassocierade immunreaktioner ofta uppstår först i lungorna efter exponering för olika retande substanser. Hittills har mekanismer bakom rökningens effekter på RA studerats i störst detalj, men det är sannolikt att olika yrkesexponeringar kan fungera på liknande sätt i lungorna. En huvudslutsats av de analyserade studierna vad gäller prevention, är att insatser bör göras för att minska exponering för retande ämnen luftvägarna och att bidra till minskning och upphörande av cigarettrökning.
The Nordic Expert Group for Criteria Documentation of Health Risks from Chemicals. 153. Occupational chemical exposures and cardiovascular disease
(Samhällsmedicin och folkhälsa, Göteborgs universitet, 2020-08-28) Sjögren, Bengt; Bigert, Carolina; Gustavsson, Per; Arbetsmiljöverket
The main task of the Nordic Expert Groupfor Criteria Documentation of Health Risks from Chemicals (NEG) is to produce criteria documents to be used by the regulatory authoritiesasthescientific basis for setting occupational exposure limits for chemical substances. For each document, NEG appoints one or several authors. An evaluation is made of all relevant published, peer-reviewed original literaturefound. Whereas NEG adopts the document by consensus procedures,therebygrantingthequalityandconclusions, theauthorsareresponsible for the factual content of the document.The evaluation of the literature and the drafting of this document on Occupational chemical exposures and cardiovascular diseasewere done by Dr Bengt Sjögren, Dr Carolina Bigert and Prof. Per Gustavsson at the Institute of Environmental Medicine, Karolinska Institutet, Sweden. The draft versions were discussed within NEG and the final version was adopted at the NEG meeting on 9 May 2019. Editorial work and technical editing were performed by the NEG secretariat.
Kunskapsöversikter inom arbetslivsområdet
(Samhällsmedicin och folkhälsa, Göteborgs universitet, 2020-02-17) Järvholm, Bengt
Böcker har traditionellt varit en vanlig form av kunskapsöversikt inom de flesta vetenskapsområden. Översikter har också sedan länge publicerats i vetenskap-liga tidskrifter i de flesta vetenskapsområden. Under slutet av 1900-talet upp-stod en diskussion om kunskapsöversikter som behandlade effekter av läke-medel. Man konstaterade att olika författare refererade till olika studier och att författare som hade bindningar till läkemedelsindustrin ofta beskrev effekterna i mer positiva termer. Archie Cochrane som gett namn till en typ av översikter påpekade att den som gör en översikt bör beakta alla publicerade arbeten kring frågeställningen och inte bara de som en författare känner till. Det ledde till ett mer systematiskt sätt att utvärdera effekter av medicinska behandlingar. Denna rörelse har kommit att kallas evidensbaserad medicin (EBM) (1). Systematiskt utformade kunskapsöversikt spelar där en central roll. Samma systematik har kommit att tillämpas när man ska sammanställa kunskap om samband mellan kost, hälsa och sjukdom. Den används även inom andra vetenskapsområden som till exempel vid undersökningar om effekter av sociala interventioner. Det är vanligt att dessa metoder tillämpas i översikter som rör arbetslivsområdet. Syftet med kunskapsöversikter inom arbetslivsområdet kan vara att utvär-dera åtgärder för att till exempel förebygga hörselskador eller för att avgöra om en exponering kan ha samband med skada eller sjukdom. Översikterna kan rikta sig till myndigheter, forskare eller till praktiknära användare. Regeringen har nyligen inrättat en myndighet för att bevaka och sprida kunskap inom arbetslivsområdet (MYNAK, Myndigheten för arbetsmiljökunskap). Tidigare hade Arbetslivsinstitutet, som lades ner 2007, ett sådant uppdrag och Arbetsmiljöverket, med fler, har under många år tagit fram kunskapsöver-sikter. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har också under knappt tio år gett ut översikter inom arbetsmiljöområdet. Metoderna för kunskapsöversikter är inte specifika för arbetslivsområdet. Däremot skiljer sig producenter av översikter mellan kunskapsområden. Syftet med denna översikt är att beskriva och problematisera kunskaps-översikter inom arbetslivsområdet så att läsaren förstår deras förtjänster och svagheter. Den vill också ge läsaren en förståelse för olika termer/metoder som är vanliga. Skriften vänder sig i första hand till praktiknära användare såsom personal inom företagshälsovård och skyddsombud för att de lättare ska kunna hitta och värdera kvaliteten på en översikt.
Arbete efter hjärtinfarkt – en kunskapssammanställning
(Arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet, 2019-10-28) Gustavsson, Per; Ljungman, Petter; AFA Försäkring
De senaste ca 20-30 åren har det skett en fortlöpande förändring av flera faktorer som påverkar risken för hjärtinfarkt i Sverige. Mycket tyder på att flera riskfaktorer för hjärtinfarkt har minskat samtidigt som de diagnostiska kriterierna har skärpts, vilket gör att vi idag kan identifiera tillståndet i ett tidigare skede och innan stor skada har skett. Till detta har behandlingsarsenalen och strukturen kring uppföljning och rehabilitering efter hjärtinfarkt stärkts. En genomgången hjärtinfarkt innebär en period av sjukskrivning men för en mycket stor andel av fallen är en full återgång till arbete möjlig. Risken för reinfarkt och hjärtsvikt efter hjärtinfarkt är idag låg. Inom vissa yrken kan olika former av hjärtsjukdom vara en riskfaktor för att arbetet utförs sämre eller innebär en risk för tredje person. Särskilda bestämmelser, som kan innebära begränsningar i möjligheterna att återgå i dessa arbeten, gäller därför för yrkesförare, lokförare, piloter, rök- och kemdykare, samt vid arbete med hög höjdskillnad. Det är sannolikt att risken för reinfarkt påverkas av samma riskfaktorer som för primär infarkt. Sammanställningen av olika arbetsmiljöfaktorers betydelse för insjuknande i hjärtkärlsjukdom har visat starka eller måttligt starka belägg för flera exponeringar som är vanliga i dagens arbetsliv. Bland de kemiska arbetsmiljöfaktorerna finns en tydliga tydlig koppling till exponering för bland annat motoravgaser och kvarts (stendamm). Misstankarna är också relativt starka att exponering för svetsrök är förknippat med en ökad risk för hjärtsjukdom. För psykosociala och organisatoriska arbetsmiljöfaktorer finns en ökad risk i samband med exponering för job strain (spänt arbete), och här finns även direkta belägg för att job strain utgör en riskfaktor för reinfarkt. Nattarbete är sannolikt förknippat med en ökad risk för infarkt, men kunskaperna om betydelsen av olika skiftscheman är ofullständig. En ökad risk för hjärtsjukdom har även rapporterats i samband med osäkra anställningar och långa arbetsveckor. Betydelsen av fysiskt tungt arbete för primära infarktrisken är oklar och behöver klarläggas genom ytterligare studier. Exponering för buller i arbetet är förknippat med blodtrycksförhöjning, men beläggen för ett samband med kardiovaskulära sjukdomar är mer svaga. Dagens forskning kring hjärtinfarktpatienter fokuserar mycket på effekten av behandling och rehabilitering för framtida risk medan kunskapsfältet för hur arbetsmiljöfaktorer ökar hälsorisken hos patienter med genomgången infarkt är mycket begränsad. För att fortsätta utveckla hälsosamma arbetsmiljöer efterlyser vi framtida forskning om betydelsen av olika arbetsmiljöfaktorer för risken att återinsjukna i infarkt.
The Nordic Expert Group for Criteria Documentation of Health Risks from Chemicals. 152. Inorganic chloramines
(Arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet, 2019-09-03) Wastensson, Gunilla; Eriksson, Kåre
Inorganic chloramines, i.e. monochloramine (NH2Cl), dichloramine (NHCl2) and trichloramine (NCl3), are formed when free1 chlorine reacts with nitrogen-containing substances present in e.g. chlorinated (disinfection) water sources. In the occupational setting, this may occur in swimming pool facilities (139) and in the food processing industry (63, 65, 76, 85). Inorganic chloramines may also be formed in industrial processes when liquid waste containing ammoniums ions is mixed with a sodium hypochlorite solution (100). Monochloramine, dichloramine and trichloramine are not known to be commercial products but monochloramine is generated in situ as needed to disinfect drinking water and waste water (68, 132). Monochloramine and dichloramine are water soluble of which the former is the dominating inorganic chloramine in the chlorinated water sources mentioned above. Trichloramine is immiscible with water, has a relatively high vapour pressure at room temperature and thus evaporates relatively fast into the air compartment (67). Trichloramine is therefore the dominating inorganic chloramine in the indoor air of swimming pools (20, 64). In the food processing industry, the fraction of trichloramine in air is considerably lower (63, 65, 76, 85). In recent years there has been an increased reporting of health problems such as irritation and pulmonary effects among staff in indoor chlorinated swimming pool facilities and in the food processing industry where chlorinated water is used. Chlorination of water gives rise to a number of disinfection by-products also in air, mainly inorganic chloramines (6, 83, 108, 138, 139). The aim of this document is to evaluate health effects associated with occupational exposure to inorganic chloramines, and if possible, to recommend health-based occupational exposure limits (OELs).
Systematiska kunskapsöversikter; 14. Kan arbeid over skulderhøyde forårsake skulderlidelser – en systematisk litteraturgjennomgang
(Arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet, 2019-05-14) Koch, Markus; Wærsted, Morten; Veiersted, Kaj Bo; Avdeling for arbeidspsykologi- og fysiologi, Statens arbeidsmiljøinstitutt, Oslo, Norge
Arbeid med hevete armer har vært regnet som en risikofaktor for skulderlidelser, men noen systematiske kritiske litteraturgjennomganger av arbeidsrelaterte risikofaktorer konkluderer med at det ikke er tilstrekkelig bevis for årsakssammenheng. Vitenskapsrådet ved AFA Försäkring i Sverige tok derfor initiativ til en litteraturgjennomgang. Et systematisk søk ble utført Medline, Embase og Health and Safety Science Abstracts. Kriterier for inkludering av artikler var informasjon om arbeid med hevete armer og smerter eller kliniske diagnoser i skulderen. Kvaliteten av hver artikkel ble skåret av to forskere med et standardisert skjema tilpasset de ulike studiedesignene. Trettifire artikler ble inkludert. Tjuefem artikler fikk høy kvalitetsskåre (>50%). En eksponering-responssammenheng ble funnet i mange høykvalitetsstudier når man relaterte eksponeringsintensiteten (amplituden) eller varigheten av arbeid med hevete armer (spesielt >90°), til både skuldersmerter og kliniske diagnoser (rotator cuff syndrom og impingement syndrom). Det er ingen konsensus om et "sikkert eksponeringsnivå" for arbeid med hevete armer, verken som del av arbeidsdagen, belastningsmønster eller år eksponert. Vi konkluderer med at dokumentasjonen per i dag viser begrenset evidens for sammenheng mellom arbeid med hevete armer og skulderlidelser, spesielt kliniske diagnoser som subakromial impingement syndrom. Dette er basert på 24 av 34 artikler som fant en statistisk signifikant positiv sammenheng mellom eksponering og effekt. Det var ikke mulig å etablere en grense for en "sikker" eksponering.
En svensk arbetsmiljöhistoria – Arbetsmiljöinstituten och företagshälsovården
(Arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet, 2018-12-15) Vingård, Eva; Elgstrand, Kaj; Jensen, Irene
I Arbete och Hälsa har det under de första 50 åren sedan starten 1967 publicerats 1076 artiklar och rapporter. Innehållet speglar till viss del hur arbetsmiljön har förändrats under dessa år. Redan tidigt i industrialiserings fotspår anställdes läkare av större företag för att i första hand ta hand om olycksfall. Långt in på 1950-talet fanns dock fortfarande endast ett femtiotal stora företag som hade industrihälsovård. Det var inom denna kår av industriläkare som principerna för företagshälsovård i modern mening utvecklade sig. Huvudinriktningen var att utifrån medicinska observationer finna sambanden mellan hälsa och förhållanden i arbetsmiljön och i görligaste mån förebygga detta. 1967 träffade LO och SAF en överenskommelse om riktlinjerna för företagshälsovård där de förband sig att gemensamt verka för en utbyggnad av företagshälsovården. Under 1970- och 80-talen utvecklades företagshälsovården både kvantitativt och kvalitativt. Mer än 80% av landets arbetstagare hade tillgång till företagshälsovård. l991 övergav Arbetsgivareföreningen den centrala modellen för förhandlingar med fackföreningarna och sade upp de centrala avtalen om arbetsmiljöarbete och företagshälsovård. Detta fick långtgående konsekvenser för svensk företagshälsovård. En minskande andel av landets arbetstagare hade tillgång till företagshälsovård, bara 65% år 2007 och minskningen fortsatte sedan. Arbetsmedicinska institutet tillkom 1966 för att bedriva forskning och utbildning i arbetsmiljöfrågor. I början av 1970-talet godkände riksdagen 15 viktiga lagar för reglering av arbetsmarknaden och gav ökade resurser till de myndigheter och organisationer som arbetade med arbetsmiljöfrågor. En utredning under början av 1990-talet föreslog att Arbetsmiljöinstitutet och Institutet för arbetslivsforskning och delar av Arbetsmiljöfonden skulle integreras. Den nya verksamheten gavs namnet Arbetslivsinstitutet och hade 450 anställda. 2006 deklarerade den nytillträdda borgerliga alliansregeringen sin avsikt att lägga ner Arbetslivsinstitutet och det upphörde att existera den första juli 2007. De socialdemokratiska regeringen beslöt 10 år senare, under 2017, att inrätta en ny myndighet för arbetsmiljökunskap. Myndigheten har placerats i Gävle och inledde sin verksamhet 1 juni 2018. Den nya myndigheten får i uppdrag att sammanställa och tillgängliggöra kunskap om arbetsmiljö samt kommunicera denna på ett målgruppsanpassat sätt. Syftet är att stödja det praktiska arbetsmiljöarbetet på arbetsplatserna. Myndigheten ska även utvärdera och analysera arbetsmiljöpolitiken, stödja regeringen i det internationella arbetsmiljöarbetet, och arbeta med frågor som rör företagshälsovård.

Browse

Recent Submissions