Show simple item record

dc.contributor.authorBjörklund, Johanna
dc.contributor.authorRustad-Karlsson, Linnea
dc.date.accessioned2013-01-25T09:35:37Z
dc.date.available2013-01-25T09:35:37Z
dc.date.issued2013-01-25
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/32046
dc.description.abstractBakgrund: Borderline personlighetsstörning är en sjukdom som är svår att diagnostisera, en sjukdom vars orsaker ännu inte är klarlagda och patienter med denna diagnos upplevs som svåra att hantera. Syfte: Att undersöka närmare vad det är i mötet mellan sjuksköterskan och patienten med borderline personlighetsstörning som försvårar ett professionellt förhållningssätt. Metod: En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, som noggrant valdes ut genom sökningar i databaserna PubMed och Cinahl. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt Febe Fribergs modell och resultatet delades in i tre olika kategorier. Resultat: Sjuksköterskor hade negativa och stereotypa föreställningar om patienter med borderline personlighetsstörning. Detta förhindrade att en terapeutisk sjuksköterska-patientrelation etablerades vilket ledde till att patienternas omvårdnadsresultat påverkades negativt. Orsakerna till att sjuksköterskorna hade eller utvecklade denna negativa inställning gentemot denna patientgrupp grundade sig i att patienter med borderline personlighetsstörning upplevdes som manipulativa, destruktiva, farliga, svåra att hjälpa, splittrade personalgruppen och upplevdes ha kontroll över sitt beteende. Till följd av dessa upplevelser minskade sjuksköterskans empati, sympati och engagemang. Resultatet visade att sjuksköterskor behövde mer utbildning och handledning då de ska vårda patienter med borderline personlighetsstörning. Diskussion: Borderline personlighetsstörning är en diagnos som baseras på en persons beteenden som kan ta sig många olika uttryck hos olika individer. Utifrån KASAM:s delkomponenter har sjuksköterskor svårt att förstå sig på och hantera patienterna, vilken leder till att de inte uppfattar vården av dessa patienter som meningsfullt. Det är viktigt att sjuksköterskor får utökad utbildning i vad diagnosen borderline personlighetsstörning innebär så att hon/han kan arbeta med patienten utifrån ett holistiskt synsätt och förbättra omvårdnadsresultatet för denna patientgrupp. Konklusion: Det är viktigt att sjuksköterskor får utökad utbildning i vad diagnosen borderline personlighetsstörning innefattar så att hon/han kan arbeta med patienten utifrån ett mer holistiskt synsätt och förbättra omvårdnadsresultatet för denna patientgrupp.sv
dc.language.isoswesv
dc.title"De jobbiga patienterna" Sjuksköterska-patientrelationer vid borderline personlighetsstörningsv
dc.title.alternative"The difficult patients" Nurse-patient relations regarding borderline personality disordersv
dc.typeText
dc.setspec.uppsokMedicine
dc.type.uppsokM2
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record