Barn kan så mycket mer än vad vi vuxna tillåter. En studie om förskollärarkompetens och barns lärande.

Abstract

Syfte Syftet med denna studie är att vinna kunskap om vilka kompetenser förskollärare uttrycker att de behöver i utövandet av sitt yrke, samt vad de anser vara viktigt att barn får lära sig i förskolan.

Teori Den teoretiska ramen för detta arbete utgörs av sociokulturell teori där barns möjligheter till lärande ses i förhållande till interaktion och kommunikation i den kulturella och sociala kontext en förskola utgörs av.

Metod Ett urval av förskolor har tagits fram med utgångspunkt i kvalitetsbedömningar med ECERS genomförda i tre kommuner. Från dessa förskolor som har bedömts ha god kvalitet enligt skalan har 14 förskollärare intervjuats dels utifrån samtal kring foton från den egna verksamheten s.k. stimulated recall och dels utifrån frågor i en intervjuguide. Tolkningen av intervjumaterialet har genomförts genom abduktion vilket innebär att jag inspirerats av teori och tidigare forskning för att söka efter underliggande mönster i förskollärarnas beskrivningar.

Resultat Resultatet visar på att förskollärarna i denna studie anser sig behöva en mångfald av samverkande kompetenser för att utöva sitt yrke. Ett tydligt mönster i resultatet är socialpedagogiskt fokus där tonvikten i beskrivningarna ligger på social, kommunikativ och omsorgs kompetens. Förskollärarna anser sig även behöva analytisk kompetens för att kunna utveckla verksamheten genom att granska både den och sig själva kritiskt. Dessutom menar förskollärarna att det är viktigt att kunna förändra sig genom att följa med sin tid och att vara flexibel i vardagen. När det gäller barns lärande betonar förskollärarna trygghet i nuet och social kompetens inför framtiden eftersom barnen ska fostras till en demokratisk medborgare. Utgångspunkten för barns lärande är främst det som intresserar dem här och nu och förskolläraren framstår som en möjliggörare.