Kvinnors upplevelse att vara gravida och att veta att det väntade barnet har läpp- käk- gomspalt

Abstract

Bakgrund: I Sverige föds det varje år ca 200 barn med LKG (läpp- käk- gomspalt). Ett rutinultraljud utförs i graviditetsvecka 18-20 på alla gravida kvinnor. Syftet med undersökningen är att datera graviditeten inte att diagnostisera organ och extremitets missbildningar. På grund av avancerad teknik upptäcks ibland LKG vid denna screening. Detta medför att kvinnorna redan tidigt i graviditeten vet att barnet de väntar har LKG. Studier som beskrivit hur dessa kvinnor upplever det att vara gravid och veta att det väntade barnet har LKG är få och otillräckliga. Det saknas studier som beskrivit hur svenska kvinnor upplever information och stöd från vården under graviditeten och efter barnets födelse. Syftet: med denna studie var att beskriva hur kvinnor upplevde att vänta ett barn med LKG och hur de upplevde informationen, bemötandet och stödet under graviditeten och efter förlossningen. Metod: Åtta kvinnor intervjuades. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet: presenteras i tre huvudkategorier: utlämnad åt mig själv, att veta gjorde mig både trygg och orolig, att bli bekräftad men ibland känna sig ”övergiven”. Kvinnorna upplevde bristande stöd både när de fick beskedet och även vid mötet med barnmorskor på mödravården. Flertalet kvinnor upplevde att läkare och barnmorskor brister i kompetens angående LKG. De beskrev också okunskap hos personalen på BB gällande matningen av barnet. Faktorer som var viktiga för att kvinnorna skulle känna sig nöjda med vården var att barnmorskor och läkare visade engagemang; att de gav dem information om LKG och hjälpte dem att få kontakt med LKG-teamet på plastikkirurgen och LKG-föreningen.