Fåmansföretagares tjänstepension i bodelning vid äktenskapsskillnad. Det bestämmande inflytandet ett lämpligt verktyg för att avgöra pensionens behandling i bodelning?

Abstract

Huvudregeln i svensk rättsordning vad beträffar tjänstepensioner är att de undantas från bodelning vid skilsmässa. När det kommer till fåmansföretagare har dock risken ansetts vara så stor att denne undandrar gemensam äktenskapsförmögenhet till förmån för egen tjänstepension att den i vissa fall bör ingå. Den företagsägda tjänstepensionens inkludering i bodelning kan till viss del motiveras, främst eftersom dess likhet med privatpensionen ibland föranleder att den bör betraktas som en kapitalplacering snarare än framtida försörjningsförmåga. Företagarens bestämmande inflytande utgör den avgörande parametern för tjänstepensionens behandling i dessa fall. Denna ordning innebär emellertid också att en företagare kan nödgas lämna en skifteslikvid motsvarande halva värdet av sin tjänstepension till sin make, utan att kunna realisera själva pensionen. Särskilt egendomligt blir det då i praktiken om den senare har en egen tjänstepension av motsvarande värde som undantas från bodelning enligt huvudregeln.

Fåmansföretagares tjänstepension i bodelning har nyligen uppmärksammats i två hovrättsmål från 2011 respektive 2012 och kommer sannolikt att bli allt mer förekommande i framtida domstolsprocesser. Hur man skall tolka begreppet ”bestämmande inflytande” är inte helt klart vilket ger upphov till en större oförutsebarhet i rättstillämpningen än vad som gäller för behandling av andra pensionskategorier i bodelning. Även förekomsten av ett framtida prejudikat som berör begreppet skulle lämna oss med frågor om hur man i ett specifikt fall skall se på förhållandet mellan ett rent faktiskt inflytande och ett aktiebaserat sådant i bolaget. Detta föranleder frågan om det bestämmande inflytandet ens är en lämplig parameter för att avgöra tjänstepensions inkludering i bodelning. Man kan också ifrågasätta om rådande ordning får eftertraktade effekter i verkligheten. En samhällsutveckling med förändrade könsroller, ett växande näringsliv och en stor pensionsreform ställer större krav på äktenskapsbalkens ändamålsenlighet och dess samspel med närliggande rättsområden.

Lagen ger idag utrymme för alternativ som kan åstadkomma större ändamålsenlighet beträffande fåmansföretagares tjänstepension. Bland annat bör lagstiftaren överväga möjligheterna att tillämpa återgångsdelning framför likadelning – att man enbart delar värdetillväxten av pensionen under makarnas äktenskap. Ett ytterligare förslag är att man genom utgångspunkt i allmänna pensionsplaner, som stadgar olika ”standardavsättningar” till tjänstepensioner beroende på bransch, begränsar det belopp som skall ingå i makars bodelning. Slutligen bör införas presumtionsregler som rör det bestämmande inflytandet för att åstadkomma en större förutsebarhet beträffande begreppet och för fåmansföretagarens framtida tjänstepensionsutbetalningar.

Äktenskapet har förändrats och småföretagandet växer. I dagsläget tycks äktenskapsbalken inte uppfylla sina intentioner på alla områden. Förändringar enligt de som föreslås i den här framställningen står i större samklang med motiven bakom pensionsreformen, korrelerar bättre med associationsrätten och är mer avpassat till vårt moderna samhälle. Men framför allt ryms de redan idag inom äktenskapsbalkens syften.