Specialpedagogisk handledning. En studie av hur lärare verksamma inom grundskolans senare år erfar och hanterar specialpedagogisk handledning

Abstract

Syfte: Syftet var att studera hur lärare verksamma inom grundskolans senare år erfar och hanterar specialpedagogisk handledning.

Teori och metod: Studien vilar på hermeneutisk forskningsansats och studien är genomförd som en kvalitativ studie med intervjuer med åtta lärare yrkesverksamma inom grundskolans senare år.

Resultat: Handledningens utformning beskrivs av lärarna variera beroende på arbetsplats, uppdrag och handledare. Vissa organisationer har ett inarbetat system för handledning, där handledning finns som ett naturligt inslag i verksamheten, medan andra organisationer normalt inte tillämpar handledning.

Studien visar på en distinktion mellan individuell konsultativ handledning och grupphandledning. Dessa två handledningsformer skiljs åt i syfte, initiering och utformning.

Denna studie visar att handledarens roll kan ha stor påverkan på lärarnas lärande i relation till handledning. Samtliga lärare beskriver att handledning där handledaren intar en önskad roll fyller en trygghetsskapande funktion både i gruppen och i relation till den egna yrkesrollen, samtidigt som yrkeskompetensen och tilliten till den egna yrkesrollen hos lärarna ökar.

Lärarnas åsikter om en önskvärd roll under grupphandledning överensstämmer med den roll handledarlitteratur förespråkar, där handledningsgruppens reflektioner är i centrum och där handledaren inte ger råd utan att de är välgrundade och önskade.

Under individuell konsultativ handledning som initieras av lärarna, uttrycks ett önskemål om en mer rådgivande handledarroll. Handledningen har i denna utformning fokus på metod och utarbetande av arbetsmetoder och arbetsmaterial utifrån den enskilda lärarens behov och önskemål.

Lärarna ger uttryck för att de lär sig i relation till andra genom både sina egna och andras reflektioner. Förutom att yrkeskompetensen utvecklas, beskriver lärarna att de utvecklar förmågan att hantera de känslor och konflikter som uppstår i vardagsarbetet.

Lärarna beskriver även problem, hinder och svårigheter med handledning. Negativa erfarenheter av handledning anses bero på dåliga förutsättningar i form av tung arbetsbörda eller olämplig gruppsammansättning, men anses även bero på handledare som inte är tillräckligt professionella i sitt handledande.