| dc.description.abstract | I många länder i framförallt Europa kämpar universitet och högskolor med
budgetnedskärningar till följd av den ekonomiska krisen. I flera länder, däribland Tyskland
och Frankrike, har man valt att undanta högre utbildning och forskning från
åtstramningar. I flera länder med minskade statsanslag letar universiteten nya intäktskällor,
och då är höjda eller införda studieavgifter ett populärt verktyg. Detta kan ses som en del
av en större trend att betrakta högre studie som en individuell nytta snarare än en
samhällelig nytta.
Den kanske starkaste globala trenden inom högre utbildning just nu är
internationalisering. Studenter och personal rekryteras internationellt, länder skickar
studenter utomlands i stor skala, lärosäten öppnar kontor/campus i utlandet, och
lärosäten anpassar sig organisatoriskt och innehållsligt efter en internationell (anglosaxisk)
modell. Nära relaterat till detta är utvecklingen mot större lärosäten (genom
sammanslagningar) samt mål- och resultatstyrning.
I Sverige har under våren de första resultaten av Högskoleverkets kvalitetsutvärderingar av
högskoleutbildningar fått stor uppmärksamhet, och resultaten verkar i praktiken
accepteras av lärosätena. Detta kan vara en ”acceptans under galgen”, eftersom kampen
om studieplatser har hårdnat, och flera lärosäten, framförallt mindre, har tilldelats
betydligt färre studieplatser. Regeringen önskar också att några lärosäten gick samman till
större enheter, men vill inte peka ut vilka detta skulle vara, och få lärosäten verkar vara
intresserade av samgåenden. | sv |
