"Det är inte ofta någon frågar efter vad vi tycker". En enkätstudie i gymnasieskolan med särskilt fokus på matematik

Abstract

Syfte: Studiens syfte är att identifiera faktorer som på en gymnasieskola kan främja elevers prestation och lärande.

Frågeställningar: • Hur skattar elever i årskurs 1 i gymnasieskolan olika faktorer som i forskning har visat sig främja elevers prestation och lärande? • Vilka nyckelfaktorer kan identifieras enligt elevsvaren?

Teori: Studien tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv, där socialt samspel ses som en förutsättning för att prestationstillit och kapacitetsupplevelse ska utvecklas. Även me-takognitiv teori och interaktionism finns med i teoribakgrunden. Det specialpedagogiska syn-sättet gör att jag tolkar det som att elevers svårigheter uppstår i mötet med undervisningskon-texten, vilket benämns som det relationella perspektivet.

Metod: Studien har genomförts som en fallstudie på en gymnasieskola, där empirin samlats in med hjälp av en elevenkät. Enkätfrågorna är hämtade från Skolverkets nationella kvalitets-granskningar år 2001-2002 (Skolverket, 2003), och det som undersöks är undervisningspro-cesser, självkänsla inför prestationer, motivation och kravupplevelse. Enkäten innehåller en del om skolarbete i allmänhet och en del som särskilt belyser matematikämnet.

Resultat: Elever skattar undervisningsprocesser, vilket innefattar lärarnas arbete, skolans or-ganisation och kultur, lågt. Matematiken har ett lägre resultat än vad allmänt skolarbete har i allt utom lärarengagemang och lärarnas form. De områden som skattas lägst är stöd i svårig-heter, elevinflytande och arbetsro. Det är vanligt att elever skattar sin egen förmåga och motivation högre än vad de skattar undervisningsprocesser. På teknik- och ekonomiprogrammet är prestationstilliten hög. Elever skattar skolans värde för framtida liv mycket högt. Matematik klassas inte som ett särskilt intressant ämne. En stor andel av eleverna skattar sig ha en god uthållighet. Den är högre för allmänt skolarbete än för matematik Kravupplevelsen kan vara positiv eller negativ. Drygt en tredjedel av eleverna upplever var-ken prestationsängslan eller för höga krav. Däremot upplever hälften av eleverna prestations-ängslan i allmänna ämnen, medan ungefär en tredjedel upplever prestationsängslan i matematik.