Stöd inom Räddningstjänsten - Brandmäns upplevelser av stöd och motståndskraft under och efter kritiska händelser

Abstract

Syftet med uppsatsen har varit att få en djupare inblick i vilka olika behov som brandmän upplever under och efter en kritisk händelse i samband med räddningsinsats. Syftet var att undersöka om de behoven tillgodosågs genom organisationens stödinsatser och även koppla det till socialt stöd över tid. Ett annat syfte var också att undersöka hur brandmännen resonerar kring vilka egenskaper som anses vara viktiga när man bearbetar intryck och erfarenheter från en kritisk händelse. Kvalitativa intervjuer har genomförts med nio heltidsbrandmän som var operativt aktiva inom Räddningstjänsten Storgöteborg. Gemensamt för alla intervjuade brandmän var att de varit med om en skadehändelse då barn omkommit och där ett så kallat avlastningssamtal har varit en efterföljande stödåtgärd. En tematisk analys har genomförts utifrån empirin där teorier som stress, stöd och coping har använts för att analysera brandmännens svar. Uppsatsen visade att det under insatsen fanns ett behov av att känna kontroll och trygghet både gentemot den egna personen och rollen samt till sina kollegor. Det var vanligt att medvetet eller omedvetet skjuta undan känslor under insatsen, så kallad känslodistansering. Identifikation med den drabbades anhöriga var också vanligt förekommande med påfrestande känslor som följd. Efter insatsen fanns ett behov av känslomässigt stöd, information och att få grepp om insatsen som helhet. Det ansågs viktigt att få tid för samtal tillsammans med kollegorna som varit med under insatsen. I det här fallet ett avlastningssamtal som leddes av en kamratstödjare. Flera brandmän beskrev ett förändrat synsätt efter insatsen och hur viktigt ett kontinuerligt stöd var från särskilda kollegor. De empatiska egenskaper som dessa stöttande kollegor uppvisade var också egenskaper som brandmännen ansåg vara viktiga för att framgångsrikt bearbeta en kritisk händelse. Samma egenskaper påvisas i nationell och internationell forskning som viktiga för kamratstödjare men också för en god personlig motståndskraft vid arbete med förluster och kriser.