Visa enkel post

dc.contributor.authorEva-Lena, Andersson
dc.date.accessioned2013-04-16T16:52:50Z
dc.date.available2013-04-16T16:52:50Z
dc.date.issued2013-04-16
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/32746
dc.description.abstractBakgrund: Promotion av hälsa och prevention av ohälsa är en av många viktiga uppgifter för hälso- och sjukvården. Sekundärprevention efter akut kranskärlssjukdom innebär åtgärder för att både på kort och lång sikt minska död, återinsjuknade och fortsatt sjukdomsprocess. Förändringar i levnadsvanor påverkar oftast flera riskfaktorer samtidigt. För personer med känd livsstilsrelaterad sjukdom betonar Socialstyrelsen i ”Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder” att sjukvården ska erbjuda rådgivande samtal kring ohälsosamma levnadsvanor och att det är en betydelsefull uppgift för hela vårdkedjan. Socialstyrelsen har funnit vetenskapligt underlag för att sjuksköterkors samtal om levnadsvanor har god effekt och är kostnadseffektivt. Syfte: Att få kunskap om sjuksköterskors förhållningssätt till sitt arbete med sekundär prevention för patienter med hjärt-kärlsjukdom på en akut hjärtsjukvårdsavdelning, samt hur de förhåller sig till att vara att vara en del i vårdkedjan akutsjukvård, öppenvård och primärvård. Metod: En pilotstudie bestående av en fokusgrupp intervju med tre informanter och en enskild intervju har genomförts. Datamaterialet har analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Kategorierna kunskap och kompetens, det goda mötet, hinder i vårdkulturen och informationsöverföring beskriver att det finns ett utbildningsbehov men också att det var en fråga vilken kunskapssyn sjuksköterskan har på professionen. Samtalen kunde se olika ut, behovet att veta vad som hänt och vad som ska ske i framtiden skilde sig åt mellan patienterna. Det sekundärpreventiva arbetet innebar också möten med oförberedda patienter och dokumentationsbrister Det var inte självklart att se sitt arbete som ett första led i en sammanhängande vårdkedja, informationsöverföring var inte något informanterna arbetade strukturerat med. Diskussion: För att sjuksköterskor ska kunna bli skickliga i att motivera och stödja personer som vill göra en förändring av ohälsosamma levnadsvanor krävs både utbildning och träning. Det är en fråga om hur vården ska organiseras men även en fråga på professions och individnivå.sv
dc.language.isoswesv
dc.subjectsecondary preventionsv
dc.subjectnursingsv
dc.subjectcaresv
dc.subjectassessmentsv
dc.subjectlifestyle changesv
dc.subjectchain of caresv
dc.titleSjuksköterskans preventiva arbete med patienter som har hjärt-kärlsjukdomsv
dc.title.alternativeNurses preventive work with patients who have cardiovascular diseasesv
dc.typeText
dc.setspec.uppsokMedicine
dc.type.uppsokH1
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
dc.type.degreeStudent essay


Filer under denna titel

Thumbnail

Dokumentet tillhör följande samling(ar)

Visa enkel post