Utbildningsinspektion - en språngbräda för arbetet med att uppfylla de nationella målsättningarna?

Abstract

Syfte: Syftet med studien har varit att studera hur synligt det är i kommunens offentliga dokument att det systematiska kvalitetsarbetet i kommunen kopplas till elevernas kunskapsresultat. Frågeställningarna har varit: • Hur ser huvudmannen på kvalitetsarbetet och vilka effekter önskar huvudmannen av kvalitetsarbetet? • Nämns det i de granskade dokumenten att det systematiska kvalitetsarbetet varit ett prioriterat utvecklingsområde för huvudmannen? • Kopplar huvudmannen kvalitetsarbetet till forskning? • Hur långt har huvudmannen kommit i arbetet med att genomföra en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultat?

Teori: Arbetet utgår huvudsakligen från ett sociokulturellt perspektiv på lärande med betydelsen att människor lär sig hela tiden i alla sociala sammanhang. Texterna ses i detta perspektiv som ett kulturellt redskap som tillsammans med ett ytterligare kulturellt redskap, språket, utgör grund för att tänka kring och förklara det sammanhang där de verkar.

Metod: Metoden som använts är kvalitativ textanalys utifrån hermeneutisk tolkningsansats. Texterna som analyserats har varit skolplan, kvalitetsredovisning samt protokoll från barn- och utbildningsnämnd. Texterna har utifrån den hermeneutiska tolkningsspiralen analyserats genom att se varje text dels som en separat del men också i förhållande till den helhet som texterna sammantaget utgör. Inom ansatsen har även insidan och utsidan fått belysa varandra genom att ställa texterna i relation till det omgivande sammanhanget vilket utgjorts av kritik från inspektionsrapporter samt teoretisk bakgrund.

Resultat: I de analyserade dokumenten är det inte tydligt utskrivet att det systematiska kvalitetsarbetet i skolkommunen kopplas till elevernas kunskapsresultat. Den systematiska kunskapsuppföljningen och utvärderingen syns 2011 ännu inte ha kommit så långt som inspektion påtalat önskemål om. I de granskade dokumenten nämns inte att det systematiska kvalitetsarbetet varit ett prioriterat utvecklingsområde för huvudmannen. Däremot syns en ambition att framåtgripande utveckla kvalitetsarbetet så att det på ett tydligt sätt skall beskriva samtliga resultat utifrån ett helhetsperspektiv på vetenskaplig grund. Huvudmannen utgår från synsättet att man utgör en lärande organisation. De centrala delarna i arbetet har koncentrerats till fyra nyckelbegrepp som påverkar och interagerar med varandra. Områden inom kvalitetsarbetet skulle mycket väl kunna kopplas till kunskapsresultat och forskning men hur dessa samband och kopplingar ser ut har huvudmannen inte gjort tydliga i de granskade dokumenten. Utifrån granskade dokument syns effekterna som huvudmannen önskar av kvalitetsarbetet huvudsakligen vara att verksamheten genom uppföljning och analys skall förbättras samt ge de politiska organen tillförlitliga underlag för beslutsfattandet.