dc.contributor.author | Lindstrand, Lisa | |
dc.date.accessioned | 2013-04-22T12:59:11Z | |
dc.date.available | 2013-04-22T12:59:11Z | |
dc.date.issued | 2013-04-22 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/32764 | |
dc.description.abstract | Bakgrund: Personcentrerad vård innebär ett partnerskap mellan patient/anhöriga och vårdgivare och bygger på patientdelaktighet, samt att se individen bakom sjukdomen. Grunderna för utformningen av personcentrerad vård och delaktighet finns utformade i hälso- och sjukvårdslagen, men forskning visar att svensk sjukvård brister när det gäller att sätta patienten i centrum. Trots rapporterade fördelar med personcentrerad vård, med förbättrad hälsa hos patienten och kortare vårdtid, har det visat sig vara svårt att implementera den i den kliniska praktiken. Omvårdnaden på många sjukhusavdelningar präglas av traditionella normer och det saknas ofta rutiner och möjligheter att utföra och dokumentera en personcentrerad vård, vilket försvårar införandet av en strukturerad personcentrerad vård.
Syfte: Syftet med denna uppsats är att ta reda på förutsättningar för att implementera en strukturerad och hållbar personcentrerad vård inom hälso- och sjukvården.
Metod: En litteraturöversikt med både kvantitativa och kvalitativa artiklar sökta ur databaserna Cinahl och PubMed.
Resultat: Resultatet visar att vårdorganisation skapar förutsättningar för att lyckas implementera en hållbar personcentrerad vård genom förändring av traditioner, normer och rutiner inom sjukvården. Förändring kan ske genom att arbeta med utveckling på många plan från fysisk miljö, organisatorisk struktur, kompetensutbildning och personalens engagemang. Resultat visar också att medvetenhet om organisationskulturens karaktär är viktig för att kunna anpassa åtgärder och låta personalen bli en del av förändringsarbete. Vårdpersonalens engagemang och kompetens har betydelse för möjligheter att utföra en personcentrerad vård. För att utveckla vårdpersonalens kompetens, självkännedom och engagemang räcker det inte att enbart förlita sig på individuell motivation, utan det krävs också organisatoriskt stöd, en enighet om värderingar och effektivt teamsamarbete.
Implikation: Patientens ställning behöver stärkas genom förtydligande i lagar. Framtida forskning behöver fokusera på hela sjukvårdsteamets perspektiv för en större förståelse för förutsättningarna under implementeringsprocessen av personcentrerad vård. Fler studier behövs som kan ge mer kunskap om kompetensutveckling för att utveckla vårdpersonalens självkännedom och reflektera över beteenden och hur vi utför vården. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.title | Personcentrerad vård; en utmaning, en möjlighet, ett förhållningssätt. En studie om implementeringsprocesser. | sv |
dc.title.alternative | Person-centered care; a challenge, a possibility, an attitude. A study of implementation processes. | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | Medicine | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences | |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa | |
dc.type.degree | Student essay | |