Motiverande samtal vid livsstilsförändring - En litteraturöversikt av vårdgivare och patienters erfarenheter

Abstract

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en vanlig folksjukdom där eventuella livsstilsförändringar kan vara viktiga för att behålla hälsan. För att lyckas med detta krävs motivation och stöd. Motiverande samtal går ut på att motivera patienten till förändring och innehåller olika moment såsom att lyssna, reflektera och guida patienten till ett hälsofrämjande mål som patienten själv satt upp. Syfte: Att undersöka diabetespatienters och vårdgivares upplevelser och erfarenheter av metoden motiverande samtal vid livsstilsförändringar. Metod: 13 artiklar lästes och analyserades med kvalitativ metod. Omvårdnadsteoretisk ram är Orems egenvårdsteori. Resultat: Sjuksköterskor, diabetessjuksköterskor, dietister och läkare är huvudsakligen positiva till motiverande samtal, även om vissa tycker att patienten får för stor kontroll. Vårdgivarna ser metoden som både berikande och krävande och anser att den är möjlig att implementera i deras yrkesliv om tillräckligt med tid finns. Teoretisk kunskap tillsammans med tillämpning i praktiken ger de bästa förutsättningarna att utveckla goda färdigheter i metoden. Vårdgivare anser att de kan behöva förändra sin attityd till sin yrkesroll och till patienten. De flesta patienter med diabetes mellitus typ 2 har en positiv inställning till motiverande samtal. Vårdgivaren upplevs som empatisk och förstående vilket gör att patienterna känner sig mer autonoma och delaktiga i sin omvårdnad. Det finns också diabetespatienter som föredrar en mer paternalistisk vårdrelation där vårdgivaren styr samtalets innehåll. Diskussion: Med stöd i Orems egenvårdsteori ligger det yttersta ansvaret för en eventuell livsstilsförändring hos patienten. Diabetespatienter som fått motiverande samtal tycker sig bli mer autonoma och delaktiga i sin omvårdnad. Detta borde vara eftersträvansvärda mål allteftersom vårdtyngden blir större i förhållande till de offentliga resurserna. Vårdgivare upplever tidsbrist. Kanske behövs tydligare riktlinjer från arbetsledningen om hur mycket tid som finns för motiverande samtal och hur arbetet ska ske.