Allmänhetens förtroende för revision -En studie av invånare i Göteborgs kommun

Abstract

Bakgrund och problem: Allmänhetens förtroende för revision är en viktig faktor för såväl aktiemarknadens effektivitet som samhällets fortlevnad. Detta stärks bland annat av att en stor andel av den svenska allmänheten direkt eller indirekt är ägare av svenska aktier eller fonder. Ett antal vetenskapliga studier samt icke-vetenskapliga utredningar presenteras som antyder att vissa faktorer är väsentliga för förtroende för bland annat revision och revisorer. Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka om allmänheten har förtroende för revision samt hur ett antal på förhand utvalda faktorer påverkar detta eventuella förtroende. Avgränsningar: Studien avgränsas till förtroende för revision av publika bolag i Sverige. Vidare är också offentliga bolag bortvalda i studien, då dessa strukturellt skiljer sig avsevärt från övriga bolag. Specifika redovisningsskandaler kommer inte att studeras. Den empiriska studien har vidare avgränsats till allmänheten i Göteborgs kommun. Metod: En enkätundersökning riktad till invånare i Göteborgs kommun har genomförts vilket resulterat i svar från 137 respondenter. Det empiriska materialet har analyserats såväl deskriptivt som i anslutning till teori om förtroende för revision. Resultat och slutsatser: Endast en tiondel av invånarna i Göteborgs kommun har stort förtroende för revision och hela tre av fyra respondenter har varken stort eller litet förtroende för revision. Fyra av tio respondenter i den undersökta populationen har bristfälliga kunskaper om en revisors arbetsuppgifter. Vår studie visar att faktorerna förtroende för samhälle och sekundära källor (som exempelvis massmedia och hörsägen) har betydelse för förtroendet för revision medan personlig kontakt och utbildningsnivå inte har det. Förslag till fortsatt forskning: En studie hur revisorer och allmänhet interagerar välkomnas av oss. Det hade också varit intressant att undersöka hur förtroendet ser ut i den grupp som verkligen vet vad revision innebär. Om denna slutsats varit känd, skulle revisionsbranschen veta om förtroendeproblematiken är ett relevant problem eller inte. Vidare hade det varit intressant att se hur såväl branschorganisation som enskilda revisionsbyråer arbetar med att förbättra allmänhetens förtroende för revision. Slutligen hoppas vi på fler framtida studier om allmänhetens förtroende för revision på såväl nationell som internationell nivå.