dc.contributor.author | Fridlund, Emma | |
dc.date.accessioned | 2013-06-17T05:53:13Z | |
dc.date.available | 2013-06-17T05:53:13Z | |
dc.date.issued | 2013-06-17 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/33001 | |
dc.description.abstract | Bakgrund: Bristfällig kommunikation är en av de vanligaste orsakerna till de skador som uppkommer inom vården. Hälso- och sjukvården är en komplex miljö där information om den enskilda patienten ska överföras mellan personal. Det ställs höga krav på att informationsutbytet sker på ett korrekt och tydligt sätt då detta är grunden till att fatta adekvata medicinska beslut och på sätt kunna vidta de åtgärder som krävs. Socialstyrelsen och Svenska Kommuner och Landsting är några av de aktörer som förespråkar att kommunikationsverktyget SBAR ska användas i svensk sjukvård för att säkerställa informationsöverföring och på så sätt höja patientsäkerheten. SBAR är en akronym som står för S-situation, B- bakgrund, A-aktuellt och R- rekommendation och hjälper utövaren att strukturera informationen och minska risken för att viktig information utelämnas vid informationsöverföring. Syftet: Att belysa vilka möjligheter och hinder det finns i att använda kommunikationsverktyget SBAR. Fördjupningsarbetet genomfördes som en systematisk litteraturstudie vilken innefattade 13 vetenskapliga artiklar. Resultat: visar på att möjligheterna med användandet av SBAR bidrar till en ökad patientsäkerhet genom färre felmedicineringar, minskat antal oväntade dödsfall samt möjligheten att snabbare kunna vidta åtgärder. Kommunikationen förbättrades mellan vårdpersonal genom att informationen blev bättre strukturerad, tydligare och mer korrekt. Teamwork utvecklades genom att samarbetet förbättrades och arbetssättet blev mer lösningsfokuserat och mindre anklagande. Självförtroendet ökade bland sjuksköterskor som använde SBAR vilket bidrog till ett bättre arbetsklimat. Hinder till att använda SBAR var implementeringssvårigheter och motstånd till att förändra sitt arbetssätt. Följsamheten i att tillämpa SBAR var ibland lågt vid uppföljningar. Diskussion: Resultatet av litteraturstudien visar att det saknas stark evidens vad gäller ökad patientsäkerhet och minskade antal vårdskador vid användandet av SBAR. Det finns dock en tendens till positiv påverkan på patientsäkerheten. Mer forskning inom området behövs där långtidsutvärderingar mäter SBAR´s exakta effekter på patientsäkerheten. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.subject | SBAR, kommunikation, patientsäkerhet, omvårdnad, teamwork, överrapportering | sv |
dc.title | SBAR = ökad patientsäkerhet? | sv |
dc.title.alternative | SBAR = improved patient safety? | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | Medicine | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences | |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa | |
dc.type.degree | Student essay | |