Bemanningsföretag vs. Revisionsbyråer –En studie om hur humankapital presenteras i fyra bemanningsföretag samt fyra revisionsbyråer

Abstract

Bakgrund och problemdiskussion: Humankapital är en tillgång som finns i kunskapsintensiva branscher. Denna studie undersöker redovisningen av humankapital i bemanningsföretag samt revisionsbyråer. Båda dessa branscher är beroende av sin personal och borde följaktligen vilja redovisa denna resurs på ett eller annat sätt. Dagens redovisning utgör därmed ett problem, då det inte finns tillräcklig reglering kring hur viktiga tillgångar så som humankapital skall redovisas. Detta leder till att humankapitalet inte reflekteras i redovisningen trots att de är en stor bidragande faktor till företagens framgång. Den möjlighet som finns för företag som har ett stort humankapital och vill upplysa sina intressenter om detta är att redovisa dessa i form av frivilliga upplysningar. Syfte: Uppsatsens primära syfte är att undersöka hur fyra revisionsbyråer samt fyra bemanningsföretag genom frivilliga upplysningar redovisar humankapital i sina årsredovisningar, på sina hemsidor samt i andra av företaget publicerade dokument. Vidare undersöks vilka skillnader som finns mellan de olika företagen och branscherna samt vad dessa eventuella skillnader kan bero på. Metod: Den metod som används för att svara på studiens frågeställning är en kvalitativ textanalys. Det empiriska materialet har samlats in från de åtta företagens årsredovisningar, hemsidor samt andra dokument som publicerats av företagen. Ordanalyser har genomförts med hjälp av det kvalitativa analysprogrammet NVivo 10. Slutsats: Studien visar att bemanningsföretagen främst fokuserar på att lämna information gällande personalens kompetens i de granskade dokumenten. Revisionsbyråerna lägger däremot mer vikt vid att upplysa om personalens utbildningsmöjligheter. Detta tros bero på att företagen i de två branscherna riktar sig till olika intressentgrupper. Gemensamt för flertalet av företagen är att denna information främst lämnas på hemsidor och i externa dokument och inte i årsredovisningen i samma utsträckning. Förslag till fortsatt forskning: Det hade varit intressant att med denna studie som utgångspunkt undersöka hur dessa åtta företags redovisning av humankapital utvecklas över tid. Dock bör det ha gått några år mellan jämförelserna för att lättare kunna urskilja några skillnader. Ett annat förslag är att undersöka om det finns kopplingar mellan hur företagsledningen resonerar kring värdering av sin personal och hur humankapital redovisas.