"Om luft var en tillgång"

Abstract

Bakgrund Den globala marknaden och resursanvändningen ger både direkta och indirekta, positiva och negativa effekter. Oavsett deltagande i marknadssystem kan påverkan av externa effekter som uppstår på grund av ofullständiga ekonomiska definitioner, värderingar och tillämpningar vara påtaglig. Växthuseffekten är ett viktigt och representativt exempel på externa effekter att studera. Människan håller i ökande grad på att massivt utöka den lilla balans och lagom mängd växthusgas som utgör förutsättning för liv här på jorden. Denna extra växthuseffekt kan sättas i samband med människans allt fler och allt mer energikrävande aktiviteter som ökar med befolkningen, utveckling av levnadsstandard och verksamheter. Problem och Syfte Utgångspunkten i problemformuleringen är att oönskade externa effekter uppstår på grund av brister i ekonomisk hantering av resurser. Följande två frågor formulerades: • Var finns den felande länken, orsakerna, till externa effekter? • Går det att förhindra externa effekter genom att justera eller komplettera extern redovisning? Ambitionen i uppsatsen är att diskutera den felande länken mellan ekonomisk definition, värdering, tillämpning och externa effekter som gör att en mänskligt skapad växthuseffekt kan uppstå. Växthuseffekten studeras som ett exempel på externa effekter för resurser som inte redovisas. Syftet med uppsatsen är filosofiskt uttryckt att försöka uppliva den grundläggande ekonomiska definitionen att hushålla med knappa resurser och belysa den externa redovisningens roll för resurseffektiviteten i företag. Exempel på arbete med resurseffektivitet av företag och företagsledare som hittas under arbetets gång belyses. Med utgångspunkt från insamlad referensram, hämtad från dagens extern redovisning, naturvetenskap samt framväxande utsläppsreglering, undersöks de hittillsdagsa indirekta ansatserna samt alternativa möjligheter att (ekonomiskt) förvalta resurser, tillgångar som inte redovisas för framtida nytta, med luft och utsläppsreglering som exempel. Metod Metoderna som användes var litteraturstudier, intervjuer samt laborativa koldioxidbalansräkningar. Grunder för redovisning av tillgångar samt regler i extern redovisning som företag tillämpar samt utsläppsreglering studeras samt 10 företag intervjuades varav två av företagen utgör exempel för koldioxidbalansräkning. Resultat och Slutsatser Litteraturdata samt intervjudata från 10 företag varav koldioxidbalansräkning för två företag redovisas. De viktigaste slutsatserna kan sammanfattas enligt följande. Separationen mellan ägande och verksamhetsutövande som den dubbla bokföringen möjliggjorde gav förutsättning för tillväxt av verksamheter men skapade också distans mellan handling och konsekvens. Som följd uppstår externa effekter. Planeten jorden bör och måste förr eller senare betraktas som en övergripande (ekonomisk) enhet (i extern redovisning) i en global balansräkning för globalt använda resurser. Mått, nyckeltal relaterade till långsiktiga, totala och möjliga omsättningsbalanser skulle kunna inkorporeras i extern redovisning. Med i bästa fall gissade men oftast inga eller konfronterade uppgifter om totala resurskapaciteter utnyttjas resurser idag långt utöver de långsiktiga tillgångarna i planeten jordens balansräkning med en skuldsättning som överskrider tillgångarna. En enkel modellmässig koldioxidbalansräkning indikerar att resurseffektiviteten idag borde öka 20-100 gånger. Om modellen med balansräkning och nycketal antas pekar den på en övertrassering av skuldkontot för koldioxid med 20-100 gånger jämfört med tillgänglig balans på tillgångssidan, kapacitet hos atmosfären, biosfären, hydrosfären att omsätta den koldioxid som släpps ut under redovisningsperioden. Med tanke på koldioxidens och andra växthusgasers långsamma omsättningshastighet borde en kontroll av kreditvärdigheten ha gjorts redan efter (före) andra världskriget.