Fyra lärares motiv och argument för sin undervisning i ordinlärning i svenska som andraspråk

Abstract

I min undersökning har jag intervjuat totalt fyra lärare som undervisar i svenska som andraspråk på två olika gymnasieskolors språkintroduktioner, i syfte att undersöka hur de beskriver och motiverar sina arbetssätt vad gäller ordinlärning för nyanlända gymnasieelever. För att uppnå mitt syfte har jag utgått från följande forskningsfråga: vilka motiv och argument presenterar lärarna när de beskriver sina arbetssätt vad gäller ordinlärning? Min forskningsfråga handlar om huruvida lärarnas motiv och argument kan relateras till forskning rörande ordförråd och ordinlärning – eller till annan forskning – och/eller till andra motiv. I min uppsats presenterar jag översiktligt centrala delar av tidigare forskning rörande ordförråd och ordinlärning, vilka i resultatdiskussionen relateras till undersökningens resultat. I resultatdiskussionen diskuterar jag även undersökningens relevans och eventuella konsekvenser för den praktiska verksamheten. Lärarna som deltog i denna undersökning säger sig vid förhållandevis få tillfällen grunda sina motiv och argument för sina arbetssätt i forskning. Två av lärarna säger sig praktiskt taget uteslutande bygga sina arbetssätt på erfarenheter. De övriga två motiverar visserligen sina arbetssätt med forskning vid några tillfällen, men då främst utan att hänvisa till några specifika forskare eller studier. Även de säger sig dessutom förlita sig på erfarenheter i hög grad. Vidare motiverar lärarna även i några fall sina arbetssätt med antaganden. I Skollagen slås det fast att ”utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet”. Jag anser att så inte är fallet med flertalet av de motiv och argument som lärarna i undersökningen presenterar, vilket kan få ett antal konsekvenser för den praktiska verksamheten. För att motverka detta och underlätta för lärare att utveckla en kvalitativt god undervisning i ordinlärning för nyanlända gymnasieelever, menar jag att lärare bör beredas utrymme av skolledningar att kontinuerligt tillägna sig nya forskningsrön, som de kan använda som underlag för att systematiskt undersöka och vidareutveckla den egna undervisningen tillsammans med andra lärare.