Är Socialstyrelsens verktyg för att identifiera ohälsosamma matvanor trubbigt och behöver vässas?

Abstract

Socialstyrelsen har utformat ett index för ohälsosamma matvanor som är tänkt att användas nationellt inom hälso- och sjukvården. Kostindexet syftar till att identifiera vilka människor som har ohälsosamma matvanor och därför bör erbjudas kvalificerade rådgivande samtal för att få hjälp att förbättra sina matvanor. Studies syfte är att utifrån exempelvis ålder, kön och BMI kartlägga hur populationen inom slutenvården på ett akutsjukhus i södra Sverige besvarade Socialstyrelsens index för ohälsosamma matvanor under en specifik dag. Dessutom undersöks betydelsen av olika komponenter i indexet. Studiedeltagarna besvarade fyra olika enkäter, varav en utgjordes av Socialstyrelsens kostindex. Deltagarantalet i studien var 110 stycken, av dessa kategoriserades 13,6 % att ha ohälsosamma matvanor enligt kostindexet. Resultatet visar på signifikanta skillnader för att ha hälsosamma matvanor, det är 2,5 gånger större chans för personer 18-64 år jämfört med personer 65-100 år. Tendenser visar att kvinnorna har hälsosamma matvanor i större utsträckning jämfört med männen. Socialstyrelsens index för ohälsosamma matvanor är ett trubbigt verktyg för att undersöka matvanor då det finns ett flertal komponenter som kan bli fel. Det största problemet med kostindexet verkar ligga i utformningen av frågorna och poängsättningen. I dagsläget ger det exempelvis relativt höga poäng att inta utrymmesmat sällan vilket innebär att personer med i övrigt ohälsosamma matvanor lätt kan hamna utanför kategorin för ohälsosamma matvanor. Förslagsvis borde poängsättningen på denna fråga därför ändras för att reducera risken för att individer får ett felaktigt resultat i kostindexet och därmed inte erbjuds den rådgivning de eventuellt är i behov av.