Strategier för ordinlärning bland vuxenstuderande i svenska som andraspråk

Abstract

I min uppsats har jag undersökt vilka ordinlärningsstrategier som används av elever som läser svenska som andraspråk på grundläggande nivå inom vuxenutbildningen. Undersökningen syftar speciellt till att se om det finns några skillnader med avseende på elevernas utbildningsbakgrund och tidigare språkinlärningserfarenheter. 30 informanter har svarat på två enkäter. Den ena ger information om diverse bakgrundsfaktorer och några självskattningsfrågor. Den andra är en strategi-inventering baserad på Oxfords modell för språkstrategier. Resultatet visar att eleverna använder många olika strategier och att alla grupper, oavsett utbildningsbakgrund mest använder sig av metakognitiva följt av sociala strategier. Minnesstrategier och affektiva strategier är minst använda. Skillnader uppstår mest på individnivå, men en tendens är att elever som inte hade någon tidigare språkinlärningserfarenhet oftare har avvikande svar jämfört med andra. Att de metakognitiva strategierna är de mest använda i undersökningen är inte oväntat eftersom informanterna alla är vuxna och då ökar användningen av dessa medan minnesstrategiernas användande minskar. Elever som betecknas som språkliga noviser, som alltså inte har tidigare erfarenheter av språkinlärning, tenderar att lägga mindre tid än övriga på studier utöver ordinarie undervisningstid. De tenderar också att oftare prioritera ”fel” slags strategier. De har en svagare användning av kompensationsstrategier och högre användning av minnesstrategier än övriga, vilket inte är framgångsrika val. Högpresterande elever prioriterar oftare kompensationsstrategier och sociala strategier. Tid och flit tenderar att kompensera för svagare strategianvändning. Som lärare i svenska som andraspråk har man nytta av att inkludera undervisning kring ordinlärningsstrategier även när det gäller vuxna elever. Många elever kan behöva hjälp med att lära sig olika strategier och att prioritera rätt.