Förbättring av godsmottagares leveranssituation i urbana köpcentra - En undersökning av ett av Nordens största köpcentra, Nordstan

Abstract

Sammanfattning Uttrycket urbana köpcentra vittnar om två saker: en central lokalisering och en koncentration av aktörer på liten yta. Det är för butiker och kontor en attraktiv kombination att vara belägen nära stora kundmassor samt att erhålla skalfördelar genom att lokalisera sig under ett och samma tak. Dessa två faktorer medför ett stort handelstryck på urbana köpcentra vilket i sin tur gör att tillgången till infrastruktur för transporter begränsas. Områden i anknytning till urbana köpcentra är ofta mer komprimerade än de för fristående butiker och kontor. Detta kombinerat med högre handelskoncentration innebär stora svårigheter där externa effekter så som trängsel, olyckor, miljöpåverkan och buller är problem som urbana köpcentra ständigt brottas med. Nordstan i centrala Göteborg är ett av Nordens största affärscentrum. Dess urbana position komplicerar varuleveranser, då konsumenternas efterfrågan tvingar stora försäljningsvolymer att transporteras i en tätt trafikerad miljö där både rumsliga- och tidsmässiga trängselmoment föreligger. Problematiken försvåras än mer av en dynamisk omgivning som präglas av efterfrågevariationer och infrastrukturella förändringar. Denna uppsats ämnar undersöka möjliga förbättringars potential och genomförbarhet för godsmottagares leveranssituation i urbana köpcentra. Detta genom utformande av en relevant och tillämpbar teoretisk referensram, kompletterad med tidigare studier där projekt med liknande förutsättningar och varierande resultat granskas. Undersökningens datainsamling består i personliga intervjuer med ett urval av Nordstans butiker och kontor där leveranstillvägagångssätt kartläggs och förändringsvilja identifieras. Datainsamlingen kompletteras av en kvalitativ intervju med en representant från Nordstans styrelse för att minimera risken för intressekonflikter. Teoretisk referensram, tidigare studier samt datainsamlingen utgör sedan undersökningens analysunderlag och därefter våra slutsatser. Resultatet indikerar att godsmottagarnas leveranstillvägagångssätt skiljer sig åt på ett antal områden, vilket minskar möjligheten till förbättring via samordning. Vidare är godsmottagarnas förändringsvilja genomgående låg och ter sig enbart knuten till den egna lönsamheten. Ekonomiska incitament är därför essentiella för att stimulera den enskilde godsmottagaren till förändring, så att den gemensamma leveranssituationen kan förbättras. Förändringar av många slag utesluts mer eller mindre till följd av markanta skillnader i aktörskaraktäristika och ovilja till förändring. De potentiella förbättringar som identifierades i undersökningen var därför till mångt och mycket små och resurssnåla. De berörde utökad information och kommunikation, förändrade leveransfönster, bättre hänvisning samt involvering av intressenter. Även samlastning visade sig utgöra en potentiell förbättring av leveranssituationen, förutsatt att hänsyn togs till godsmottagarnas karaktärskillnader och låga intresse till förändring.