"Det har blivit en statussymbol att hämta tidigt" En studie om orsaker till objektsutelämning vid fyra verb i svenskan

Abstract

I uppsatsen undersöks vilka faktorer som påverkar objektsutelämning vid fyra transitiva verb, hämta, bygga, överraska och sakna. Inom olika språkvetenskapliga traditioner brukar objektsutelämning förklaras på delvis olika sätt. Under senare år har olika konstruktionsgrammatiska studier belyst fenomenet med utgångspunkt i olika språkliga nivåer. Fillmore (1986) ger en lexikal beskrivning medan Goldberg (2006) och Prytz (2009) hittar förklaringen i olika konstruktioner, i bemärkelsen konventionella form- och betydelsepar. I denna undersökning tillämpar jag ett mer övergripande angreppssätt och studerar faktorer av lexikal, syntaktisk, semantisk och kontextuell art. Undersökningen genomförs med hjälp av korpusstudier i korpusarna Bloggmix och Tidningstext som återfinns i Språkbankens textdatabas. Resultaten visar att objektsutelämning påverkas av semantiska faktorer. Tydligast framgår att utelämning gynnas vid agentiva handlingar. En tydlig koppling kan göras till olika typer av samordning som är vanligt förekommande vid utelämning. Icke-agentiva handlingar kan sällan förekomma i samordning. Resultaten visar därmed att det inte enbart är den semantiska rollen hos objektet som är av betydelse utan hela aktionen. Undersökningen har också uppmärksammat huruvida objektet har en känd eller okänd referent vid utelämningen. Denna indelning benämns DNI (definit nollinstansiering) respektive INI (indefinit nollinstansiering) i konstruktionsgrammatisk tradition. Några studier har visat att det finns ett behov av en mer finfördelad kategorisering än distinktionen DNI/INI och resultaten understryker att dessa två kategorier är otillräckliga.