Utformning och upplevelse av målstyrning -En fallstudie i en kommunal förvaltning

Abstract

Bakgrund och problem: Ett ökat fokus på effektivitetsmätning har växt fram inom offentlig sektor den senaste 25-årsperioden. Diskussion har förts avseende vad effektivitet inom offentlig sektor är, hur man mäter det samt om nyttan av mätningen verkligen överväger kostnaden. Vi har i denna uppsats valt att djupare studera hur en NPM-inspirerad modell har implementerats och används och om modellen uppfattas fylla sitt syfte. Syfte: Denna uppsats har ett deskriptivt syfte då den undersöker hur en offentlig verksamhet brutit ned sin prestationsmätning på lokal nivå i syfte att förankra de strategiska målen samt att den till att undersöker hur mätningen upplevs av cheferna i förvaltningen. Fallstudien har också ett förklarande syfte då den försöker förstå varför cheferna upplever det på det sättet som de gör. Avgränsningar: Uppsatsen har fokuserat på en förvaltning inom en kommun. Den politiska ledningen samt medarbetare har utelämnats i denna uppsats då den är avgränsad till att endast belysa hur organisationens chefer upplever styrningen. Metod: En fallstudie har genomförts och empiriskt material, i form av olika budgetdokument och årsredovisning, har samlats in från organisationen. Även tolv intervjuer har genomförts med chefer inom förvaltningen. Resultat och slutsatser: Organisationen har en modern styrning där de strategiska målen och dess framgångsfaktorer brutits ned till mätbara indikatorer. Upplevelsen är att styrningen ger utrymmer för cheferna att bestämma över hur målen ska nås vilket kan betecknas som mål- och resultatstyrning. Dock framförs kritik då upplevelsen är att kopplingen mellan de finansiella måtten och de icke-finansiella måtten saknas. En möjlig förklaring till detta kan vara balanskravets utformning. Förslag till fortsatt forskning: Vi anser att det skulle vara intressant att väga in de styrande politikernas åsikt på styrning. Att även undersöka deras upplevelse av styrning skulle ge en bredare bild av nyttan med denna typ av utformning på styrning inom offentlig verksamhet. Intressant vore också att göra om studien efter några år för att se om kommunallagens förändrade utformning påverkat styrningen.