Att leva eller överleva - en kvalitativ studie om upplevelser av långvarigt socialbidragstagande

Abstract

Trots att socialbidraget är utformat som ett kortvarigt stöd är det allt fler människor i Sverige som uppbär bidrag en längre tid. Inom ramen för den skäliga levnadsnivån som socialbidraget ska se till att upprätthålla finns ingen plats för onödiga utgifter samtidigt som konsumtion blivit allt mer viktigt i dagens samhälle. Rätten till socialbidrag omgärdas av hårda krav och en mängd negativa uppfattningar från omgivningen. Syftet är att undersöka socialsekreterares bild av och ensamstående socialbidragstagares upplevelser av att leva relativt fattigt i jämförelse med omgivningen under en längre tid. Vi har utgått från frågeställningar om upplevelser av långvarigt biståndstagande och konsumtion, omgivningens påverkan samt bidragets utformning. För att besvara frågeställningarna har kvalitativa intervjuer gjorts med fyra socialsekreterare och fem klienter. Klienterna som intervjuats lever eller har levt på socialbidrag under en längre tid och socialsekreterarna jobbar med handläggning av försörjningsstöd. Det insamlade materialet har främst analyserats med hjälp av Baumans teori om konsumtionssamhället, teorier om relativ deprivation och social identitet samt Halleröds forskning om socialbidrag och Starrin och Blomqvists forskning om skam. I studien kan vi se att de små möjligheterna till annat än basal konsumtion påverkar klienterna negativt på många sätt framför allt genom att de måste begränsa sin konsumtion och inte kan delta i samhället på samma sätt som andra. Omgivningen är viktig för känslor av skam kopplat till bidragstagandet. Trots socialbidragstagarnas svåra situation kritiserar de inte utformningen för mycket. En viktig skillnad mellan socialsekreterarnas och klienternas uppfattningar är att klienterna inte identifierar sig som socialbidragstagare, vilket socialsekreterarna tror. Socialsekreterarnas uppfattning av bidraget är splittrad, många personliga åsikter påverkar synen på den skäliga levnadsnivån.