dc.contributor.author | Johannesson, Jenny | |
dc.date.accessioned | 2013-08-20T14:43:59Z | |
dc.date.available | 2013-08-20T14:43:59Z | |
dc.date.issued | 2013-08-20 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/33702 | |
dc.description.abstract | Problem, syfte och frågeställningar
I Lgr11 kan följande citat läsas:
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar medvetenhet om estetiska traditioner och uttryck samt förståelse för slöjd, hantverk och design från olika kulturer och tidsperioder.
Liknande formuleringar och mål finns i tidigare kursplaner för ämnet slöjd och torde innebära att det finns och har funnits ett historiskt perspektiv i slöjdundervisningen. Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida slöjdlärare undervisar sina elever historiska hantverkstekniker, om lärarna är medvetna om att de gör det och om de ser ett värde i en undervisning som främjar hantverkens historiska kontext. Frågeställningarna är följande:
Är ett historiskt perspektiv vanligt förekommande i slöjdundervisningen i grundskolan? Finns det en medvetenhet om historiska tekniker bland slöjdlärare i grundskolan?
Ser slöjdlärare några fördelar med att ha ett historiskt perspektiv på sin slöjdundervisning?
Metod
Metoden som valts för denna uppsats är en kvalitativ sådan med frågeintervju som form. Nio slöjdlärare har intervjuats, varav tre av dem behöriga i hela ämnet, tre av dem behöriga enbart i textilslöjd och tre av dem behöriga i enbart trä- och metallslöjd. Intervjuerna som genomförts har varit av en ostrukturerad/semistrukturerad karaktär. De intervjuade har valts ut främst utifrån kontakter och har en spridning i landet mellan Göteborg, Stockholmsområdet, Malmö och Jönköpings län.
Analys och resultat
Efter att intervjuerna genomförts kan det konstateras att ett historiskt perspektiv på slöjdundervisningen är förekommande, dock inte i stor omfattning. Sju av de intervjuade slöjdlärarna har någon form av historiskt perspektiv på sin slöjdundervisning, men de låter oss förstå att det snarare är undantag än regel. Det förekommer historiska tekniker i undervisningen, dock visas tendensen att de intervjuade slöjdlärarna sällan reflekterar över teknikernas ålder och ursprung. Slöjdlärarna ser dock både fördelar och nackdelar med att ha ett historiskt perspektiv på sin undervisning. Fördelar kan vara att eleverna blir mer intresserade och vill prova på olika tekniker, nackdelar kan vara att slöjden kan anses ”mossig”. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | Lärarprogrammet Slöjd | sv |
dc.relation.ispartofseries | VT13 | sv |
dc.subject | slöjd | sv |
dc.subject | historia | sv |
dc.subject | historiskt perspektiv | sv |
dc.subject | intervju | sv |
dc.subject | lärare | sv |
dc.title | Slöjd med perspektiv på historia | sv |
dc.title.alternative | Om kopplingen till historia i slöjdundervisningen i dagens grundskola | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap | swe |
dc.type.degree | Student essay | |