| dc.description.abstract | Vi har under vår utbildning fått se exempel på olika inställningar till inkludering och exkludering. Vi anser att en
lärares uppgift är att se till vad som är bäst för varje enskild elev, vilket gör det svårt att veta hur man som lärare
ska förhålla sig till inkludering och exkludering. Svårigheten är att veta vad som blir bäst för varje enskild elev,
utifrån dess behov. Vi kände att vi inte själva visste vad vi hade för åsikter om inkludering, men att det vore
intressant att ta reda på vad yrkesverksamma lärare tycker. Därför har syftet med vår studie varit att undersöka
vad pedagoger tycker om inkludering av de barn som är i behov av särskilt stöd. Detta har vi sedan kopplat till
ett historiskt perspektiv. För att undersöka vilken inställning pedagogerna har använde vi oss av
samtalsintervjuer. Utöver detta material har vi även tagit del av litteratur inom ämnet, samt studerat skollagen
och läroplanerna. Vårt resultat visar att det som är positivt med inkludering är kopplat till sociala aspekter och
ideal kring människosyn. Det negativa handlar bland annat om brist på resurser vilket gör det svårt att realisera
idealen i verkligheten. Pedagogerna talade även om svårigheterna att anpassa undervisningen till varje elev,
samtidigt som de inte var säkra på att ett inkluderande arbetssätt var det som alla barn mår bäst av. Hur man ser
på inkludering är av vikt då det handlar om synen på barn och utbildningens utformning. Att ta reda på hur
pedagogernas inställning och attityder ser ut när det rör sig om inkludering är värdefullt då dessa direkt påverkar
elevernas undervisningssituation i skolan. Samtidigt är det viktigt att se till vilket stöd och vilka förutsättningar
lärarna anser sig få i yrket, då detta kan påverka deras inställning till inkludering. | sv |
