Identitetsskapande hos unga kvinnor genom sociala medier - med välbefinnandet i fokus

Abstract

Titel: Identitetsskapande hos unga kvinnor genom sociala medier - med välbefinnandet i fokus Författare: Ester Fardell Kurs: Masteruppsats inom medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Vårterminen 2013 Handledare: Annika Bergström Antal ord: 19 897 ABSTRACT Denna studie undersöker vad unga kvinnor har för uppfattningar om identitetsskapande i sociala medier och om de anser att det påverkar deras psykiska välbefinnande. Forskningsfrågorna avser att etablera hur unga kvinnor generellt ser på användningen av sociala medier, följt av vad de har för uppfattningar kring hur unga kvinnor skapar sig identitet(er) via sociala medier. Slutligen undersöker studien om de anser att identitetsskapande genom sociala medier har någon koppling till deras välbefinnande. Studien behandlar olika infallsvinklar där påverkansfaktorer i samhället, generella teorier kring socialt umgänge utanför och i sociala medier och hur det är att vara ung kvinna idag från ett feministiskt perspektiv i samband med kärnbegreppen för studien: Sociala medier, identitetsskapande och välbefinnande. Sociala medier klassas i denna uppsats utefter Nordicoms definition där sociala nätverk, communities, chattgrupper/diskussionsforum och bloggar ingår. En av de grundläggande teorier som har använts som utgångspunkt för identitetsbegreppet är Eriksons teori om identitet som en process där både tillhörighet och differentiering till andra människor är viktigt. Hall är också ett viktigt namn i sammanhanget; han teoretiserar identiteten som en del av nuläget, där historia, kultur och makt också har stor betydelse för identitetsskapandet. Definitionen på begreppet välbefinnande innefattar bland annat Dieners förklaring som sammanfattar välbefinnande som all påverkan på psykologiska, motiverande, beteendemässiga och kognitiva komponenter. Bordieus teori kring socialt kapital hör också hit, eftersom det går att koppla till välbefinnandet och identitetsskapandet genom det sociala kapitalet. Vad gäller unga kvinnor och identitetsskapande, utgår jag både ifrån Giddens som talar om 3 identitetsskapande och utseende som väldigt nära sammanlänkat, men även ifrån Frost som utvecklar Giddens teori och menar att unga kvinnor tenderar att bli starkt påverkade av samhället och därmed är extra utsatta när det kommer till att skapa en identitet. Metoden som har använts för att ta reda på hur unga kvinnor uppfattar problematiken är av kvalitativ karaktär, där det är tankemönster och känslor hos de unga kvinnorna som eftersöks. För att urskilja detta har fyra gruppintervjuer genomförts bestående av ett mindre antal deltagare, två till tre personer, i varje grupp. Elva kvinnor i åldrarna 17-25 år deltog. De hade olika vanor av sociala medier, både gällande frekvens och vilka typer av sociala medier de använde. Detta undersöktes innan gruppintervjuerna hölls, då en grupp unga kvinnor som eventuellt skulle delta fick fylla i en enkät angående vanor och frekvens av sociala medier. Därefter valdes slutligen deltagarna ut. Deltagarna är både hög- och lågutbildade och kommer ifrån olika delar av Storgöteborg, det vill säga både från förorter och från stadskärnan. Denna information hade dock ingen betydelse för rekryteringsprocessen. Efter att en genomgång av tidigare forskning sammanställts, gjordes även ett antagande vilket var att det psykiska välbefinnandet hos unga kvinnor kan tänkas påverkas negativt av att hur de uttrycker sina identiteter genom text och bild och samtidigt tar del av andras via sociala medier. Detta bekräftades till viss del sedan av resultatet, då studien visar att det psykiska välbefinnandet hos unga kvinnor kan påverkas negativt. Dock fann det även positiva effekter. Trots att de unga kvinnorna i gruppintervjuerna uttrycker att det många gånger kan kännas stressande att överhuvudtaget figurera i sociala medier, visar det sig att de väljer att stanna kvar i dem istället för att gå ur eller avsäga sig medlemskap på olika sajter. Istället försöker de anpassa sin användning och aktivitet i sociala medier så att välbefinnandet inte påverkas negativt och så att de istället får bekräftelse. Det är dock svårt att styra hur andra använder de olika sociala medierna och även har de svårt att distansera sig de trender som dominerar där, vilka trender de känner sig tvingade att följa. Detta påverkar många gånger deras psykiska välbefinnande enligt deras egen utsago, detta eftersom de tar del av oerhört mycket information via text och bild som berör kroppsideal eller sociala ideal om hur man som kvinna bör se ut eller vara. De unga kvinnorna i denna studie uttrycker det bland annat som att det pågår en tävling i sociala medier, där den som är snyggast och har mest spännande liv 4 vinner. Fler detaljer angående de unga kvinnornas uppfattningar följer under resultatavsnittet, där vi får ta del av vad de unga kvinnor i denna studie har för uppfattningar om hur sociala medier, identitetsskapande och psykiskt välbefinnande hänger ihop.