dc.contributor.author | Aronsson, Emelie | |
dc.date.accessioned | 2013-11-12T10:31:46Z | |
dc.date.available | 2013-11-12T10:31:46Z | |
dc.date.issued | 2013-11-12 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/34388 | |
dc.description.abstract | I ett samhälle där kunskap i allt större utsträckning är köpvara blir företags kompetensförsörjning
allt viktigare. Att attrahera, rekrytera och bibehålla personal i linje med strategin kan göra
skillnad, både för medarbetares kompetensutveckling men även organisationers resultat. Något som
rör till det i arbetet med kompetensförsörjning är förvirringen kring det mångfacetterade begreppet
kompetens. Det används för stort och smått och har med sin positiva klang blivit ett modeord som
ytterligare spär på att det används som ersättning för andra ord som exempelvis kvalifikation.
Jag har genomfört min studie på ett företag i hälsobranschen. Det finns enligt dem själva stor
tillväxtpotential om man lyckas möta efterfrågan genom att leverera rätt produkter med rätt
medarbetares kompetens. För att lyckas behöver kompetensförsörjningen fungera.
Eftersom kompetensförsörjning är ett brett begrepp har jag valt att fokusera min studie på
rekrytering. Jag har även valt att i mindre utsträckning behandla introduktion av nyanställda samt
medarbetarsamtal, då dessa moment är viktiga inslag för hur företaget arbetar med
kompetensutvecklingen. Syftet för studien har varit att undersöka hur företagets aktiviteter för
kompetensförsörjning överensstämmer med strategin.
Tidigare forskning visar att de vanligaste urvalsmetoderna för rekrytering har låg validitet. Den
klassiska intervjun beskrivs som händelsestyrd och att den därmed saknar kontroll över vad som
behandlas och att intervjuaren får väsentlig information om den sökande.
Att en individuellt anpassad introduktion ska genomföras behandlas i lag. Den syftar att
säkerställa att den nyanställda får del av säkerhetsrutiner och arbetsmetoder. Positiva ord om
introduktionen är dess sociala funktion, att komma in i gruppen på ett smidigt sätt. Kritiker menar
att introduktionen blir ett verktyg för att kontrollera och styra den nyanställde in i förlegade
arbetsmetoder. Liknande kritik riktas mot medarbetarsamtalen, att det är ett sätt att styra och
kontrollera medarbetaren. Medarbetarsamtalet ska vara ett tillfälle för dialog. Medarbetare och
chef diskuterar nuläge och sätter mål för framtiden. Samtalet ska vara relaterat till arbete men
inte en löneförhandling.
I min studie har jag genom jämförelse av företagets personalstrategi via policydokument och
handböcker lärt mig hur företaget vill agerar. Från intervjuer har jag fått höra hur det praktiska
arbetet går till och med befintlig forskning har jag kunnat reda ut mina iakttagelser.
Resultatet visar att strategin görs gällande endast i begränsad utsträckning. Att olika människor
väljer att tolka vad som är viktigt och varför får det stor påverkan i det dagliga arbetet. En
anledning är bristande utbildning för samband och lämpliga metoder vid rekrytering, introduktion
och medarbetarsamtal. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.subject | kompetensförsörjning | sv |
dc.subject | kompetensanalys | sv |
dc.subject | rekrytering | sv |
dc.subject | introduktion | sv |
dc.subject | medarbetarsamtal | sv |
dc.title | Strategisk kompetensförsörjning – En kvalitativ studie av överensstämmelsen mellan strategi och praktik för en organisations kompetensförsörjning | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg / Department of sociology and work science | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet / / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap | swe |
dc.type.degree | Student essay | |