dc.contributor.author | Persson, Emmy | |
dc.date.accessioned | 2013-11-14T13:02:19Z | |
dc.date.available | 2013-11-14T13:02:19Z | |
dc.date.issued | 2013-11-14 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/34422 | |
dc.description.abstract | Denna studie syftar till att undersöka hur projektgrupper använder en formativ utvärdering.
Fokus riktas mot huruvida utvärderingsformen främjar lärande i ett projekt och vidare på vilket
sätt en formativ utvärdering leder till praktisk förändring. Då samverkan utgör en viktig hörnsten
i teori om lärande utvärdering har fokus även riktats mot samverkan mellan utvärderare och pro-
jektgrupp, och dess betydelse för användandet av ett utvärderingsresultat.
Studien är kvalitativ och intervjuer har använts som metod. Urvalet består av tre inter-
vjuer; två projektledare och en projektmedlem. De representerade projekten är finansierade av ESF
och använder formativa utvärderingar. Samtliga intervjuer har transkriberats och kategorise- rats.
Identifierade teman har sedan analyserat i relation till vald teori och tidigare forskning.
Vald teori behandlar ett utvärderingsperspektiv samt ett projektpsyko-
logiskt perspektiv. Forskning om lärande i utvärdering pekar på möjligheter till vidare användning
av utvärderingsresultat. För att främja användande krävs en integrerad organisering där mottagare
och utvärderare deltar i ett ömsesidigt lärande. Vidare visar vald teori på projektpsykologiska
faktorer som verkar hindrande för interaktion mellan projekt och utvärderare. Ett projekt är inte
alltid mottagligt för interventioner från utomstående och kan vara strukturerat på ett sätt som
inte främjar lärande och utveckling. Tidigare forskning visar på faktorer som kännetecknar använd-
ning av utvärderingsresultat och lärande utvärdering. Om mottagarna aktivt deltar i en utvärdering interaktiv ökar chansen för användning av utvärderingsresultaten. På så sätt kan en utvärderare främja lärande.
Denna studie fann att dessa formativa utvärderingar inte ledde till lärande i projekten i
någon högre utsträckning. Trots de rekommendationer som EU gett har inte denna ansats i dessa fall
fungerat i önskad utsträckning. I det fall där utvärderingen lett till praktiska förändringar har
det varit av konceptuell karaktär. Utvärderingarna har bidragit med ett forum för reflektion men
inte bidragit till en utvecklad lärprocess i projekten. Vidare präglades dessa projekt av en låg
grad av samverkan mellan projekt och utvärderare och detta antas ha påverkat mottagandet av
utvärderingen negativt. Studien pekar på att ökad interaktion mellan dessa två troligen bidragit
till vidare användning av utvärderingsresultaten samt ökat lärande i projekten. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.subject | Samverkan | sv |
dc.subject | Lärande utvärdering | sv |
dc.subject | Kunskapsanvändning | sv |
dc.subject | Lärprocesser | sv |
dc.subject | On going- evaluation | sv |
dc.title | Lärande och samverkan i formativ utvärdering - En studie om utvärderingars användbarhet | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg / Department of sociology and work science | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet / / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap | swe |
dc.type.degree | Student essay | |