Visa enkel post

dc.contributor.authorGidlöf-Gunnarsson, Anita
dc.contributor.authorBarregård, Lars
dc.date.accessioned2013-11-26T13:38:59Z
dc.date.available2013-11-26T13:38:59Z
dc.date.issued2013
dc.identifier.isbn978-91-86863-03-6
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/34509
dc.description.abstractI Stenungsund finns en stor del av Sveriges petrokemiska industri och en fortsatt utbyggnad planeras i framtiden. Flera enkätstudier har gjorts, bl.a. av besvär i form av lukt och buller. Resultat från den senaste undersökningen (2006) visade att cirka var fjärde av de boende nära industrierna störs av industrilukt och ungefär lika många av industribuller. Många rapporterar oro för hälsoeffekter till följd av utsläpp i luften eller till följd av olyckor. Vi har nu gjort uppföljningar där syftet är att med enkäter och intervjuer få bättre kunskap om detta. Denna rapport redovisar resultatet från enkätstudien. En postenkät skickades ut till 358 slumpvis valda personer i Stenungsund (”norr” och ”mitt”) samt i Ödsmåls tätort. Den besvarades av 52 % med en medelålder av cirka 55 år. Enkäten innehöll frågor om bl.a. bostad och boendemiljö, olägenheter i miljön och hur mycket man oroades av dessa. Majoriteten trivs mycket bra med bostadsområdet men störningar av buller är vanligt. Andelen störda (ganska mycket, mycket eller oerhört mycket störda) av buller från industrin är högst i Ödsmål (32 %), som ligger i den förhärskande vindriktningen från industriområden, och i norra Stenungsund (27 %) och lägst i Stenungsund mitt (19 %). Få är störda av lukt från industrin (ca 10 %). De som angav att industrin syns från bostaden var mer störda av både buller och lukt. Störningarna innebar störd avkoppling och sömnkvalitet. Andelen störda av buller och lukt var lägre än 2006, men frågorna skiljer sig något mellan de två undersökningarna, vilket kan ha påverkat utfallet. Möjligen har minskad fackling lett till minskad andel bullerstörda. Andelen bullerstörda är ändå hög och åtgärder för att minska eller skydda mot bullret från fackling och lågfrekvent buller från kompressorer, ventilation och andra bullerkällor är önskvärda. Minskningen av andelen luktstörda skulle kunna bero på minskade utsläpp av luktande ämnen, men vi har inga uppgifter om detta. Oro för hälsopåverkan (ibland/periodvis eller mera ofta) av luftföroreningar från industrin är störst i Ödsmål (48 %) och i norra Stenungsund (44 %). I dessa områden är även flest oroliga för olyckshändelser i samband med industriell verksamhet (51 och 46 %, respektive). De som tydligt ser industrin från eller nära bostaden var betydligt mer oroade för hälsopåverkan av luftföroreningar från industrin och industriolyckor (61 %) än de som inte ser den. De som var anställda i industrin var något mindre oroade. Den totala andelen oroade var ungefär densamma som år 2006. Det fanns ett samband mellan oro och irritation och stress. Cirka 5 % oroas dagligen eller nästan dagligen vilket sannolikt innebär en försämrad livskvalitet. Oron beror sannolikt på både objektiva och subjektiva faktorer. Objektiva faktorer är faktiska utsläpp av potentiellt hälsofarliga ämnen och att det finns en möjlig risk för olyckor med stora konsekvenser för de boende. Subjektiva faktorer som kan påverka oron är diskussioner i massmedia kring effekter på miljön och hälsa, bristande kunskap och information om eller misstro mot industrins verksamhet. Oro för industriell verksamhet minskar i allmänhet vid öppenhet, ökad information och kontakt med befolkningen.sv
dc.format.extent37ssv
dc.language.isoswesv
dc.publisherArbets- och miljömedicin, Göteborgs universitetsv
dc.relation.ispartofseriesRapporter AMM; GUsv
dc.relation.ispartofseriesRapport nr 2: 2013sv
dc.titleOlägenheter till följd av petrokemisk industri i Stenungsund 2012sv
dc.typeTextsv
dc.type.svepreportsv


Filer under denna titel

Thumbnail

Dokumentet tillhör följande samling(ar)

Visa enkel post