På en skala från ett till tio - Sjuksköterskans strategier för postoperativ smärtbedömning

Abstract

Bakgrund: Under de första 24 timmarna upplever 76 till 88 procent av patienter som genomgått ett kirurgiskt ingrepp medelsvår till outhärdlig smärta. Den postoperativa smärtan är en akut nociceptiv smärta, orsakad av ett kirurgiskt ingrepp som medför en vävnadsskada. Den postoperativa smärtan är individuell och beror på patientens smärttröskel och på psykologiska aspekter. Då patientens sätt att kommunicera kan ändra sig beroende på om patienten upplever smärta, är sjuksköterskans kunskap om kommunikation av vikt. Syfte: Var att belysa sjuksköterskans strategier för bedömning av postoperativ smärta hos vuxna patienter inom slutenvård. Samt att se om det skiljde sig mellan sjuksköterskans och patientens egen skattning av postoperativ smärta och om det fanns skillnader i sjuksköterskans bedömning och hantering av postoperativ smärta, beroende på erfarenhet som vidareutbildning eller antal yrkesverksamma år. Metod: Litteraturöversikt bestående av 8 kvalitativa och 11 kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Fyra strategier för smärtbedömning kunde identifieras; användning av smärtskattningsinstrument, kommunikation, den kliniska blicken och patientgruppering. Det framkom att det fanns både över- och underskattning, samt samband mellan patientens och sjuksköterskans skattning av postoperativ smärta. Majoriteten av studierna visade dock att sjuksköterskan underskattade patientens smärta. Olika samband mellan erfarenhetens betydelse vid bedömning och hantering av postoperativ smärta kunde ses. Konklusion: Hur strategierna används och vilken erfarenhet sjuksköterskan har, är avgörande för hur väl sjuksköterskans smärtbedömning stämmer överens med patientens upplevelse. Det är av största vikt att vården är personcentrerad och identifierar patientens unika upplevelse för att bedömningen skall bli optimal. För att detta skall kunna uppnås krävs det fler studier som kan påvisa effektiva strategier för smärtbedömning.