Felaktiga förväntningar. En studie av Arbetsförmedlingens kommunikation mot ungdomar

Abstract

Arbetsförmedlingen, en av Sveriges största myndigheter, åtnjuter alltjämt ett väldigt lågt förtroende bland landets medborgare. Tidigare forskning visar att det förekommer att framförallt ungdomar tänker sig att Arbetsförmedlingen hjälper arbetslösa genom konkreta jobbförslag och arbetsförmedlande verksamhet. Tvärtemot visar utredningar att väldigt lite tid läggs på denna typ av handläggning. Dessa förhållanden riskerar att leda till besvikelse och frustration hos nyinskrivna ungdomar, och kan vara en bidragande faktor till det bristande förtroendet. Glappet mellan vad ungdomar föreställer sig att Arbetsförmedlingen gör och vad verksamheten i praktiken går ut på, utgör den centrala problematik som i denna uppsats refereras till som felaktiga förväntningar. Uppsatsarbetet strävar efter att åskådliggöra den grad av medvetenhet man på Arbetsförmedlingen besitter i relation till dessa felaktiga förväntningar, samt utvärdera det kommunikationsarbete som kan relateras till problematiken. Det skulle visa sig att nyckelpersonal på bland annat Arbetsförmedlingens kommunikationsavdelning var väl bekant med problemet, men ändå gjordes inga övergripande insatser för att motarbeta detta. En textanalys av broschyren Jobbguide för unga pekar på ett närmast kontraproduktivt förhållningssätt till ungdomars felaktiga förväntningar, och moderna beteendepsykologiska och marknadsföringsrelaterade teorier försöker förklara några av de organisationsidentitetsproblem myndigheten brottas med i dagsläget.