SKOLSOCIONOM I GLESBYGD Roll, team och ensamarbete

Abstract

Studiens syfte är att beskriva och analysera socionomens arbete som skolkurator i glesbygdsområde samt att vara ensam socionom i elevvårdsteamet och hur detta påverkar den enskilda individen professionellt och privat. Den teoretiska ramen belyser empirin genom Goffmans dramaturgiska perspektiv. Studien belyser socionomens roll på den scen som Goffman delat in som den främre och bakre arenan och hur kuratorerna finner strategier för att klara av det ensamma arbete det innebär att vara kurator i glesbygden. Ett sätt att hantera sin roll innebär att man agerar i en av de tre följande karaktärerna: egenföretagaren, infiltratören och tuffingen. I studien beskrivs hur socionomen härbärgerar den stress som finns i yrket; genom återhämtning – fysisk och psykisk, på den bakre arenan, backstage. På scenen finns även andra aktörer så som elevhälsoteam, som även de agerar och påverkar det som sker på den främre scenen, frontstage. Kuratorerna jobbar hårt med att positionera sig i förhållande till de övriga professionerna i elevhälsoteamet och för att få mandat att agera. I analyser framkommer det att kuratorerna önskar en tydligare professionsroll/yrkesprofession och mandat att få agera vilket kan försvåras genom att idag är kuratorn den enda i elevhälsoteamet som saknar legitimation. Det finns även önskan om vidare/fortbildning, men detta ses som en organisatorisk fallgrop då chefen inte har samma utbildningsbakgrund som kuratorerna. Ytterst är det kringflackande livet som socionomen på skolan anser vara den mest slitsamma delen av arbetet som kurator i glesbygd. Det finns en stor önskan hos de intervjuade kuratorerna att ha färre skolor att förhålla sig till och jobba på.