| dc.contributor.author | Engberg, Helena | |
| dc.date.accessioned | 2014-01-22T10:54:57Z | |
| dc.date.available | 2014-01-22T10:54:57Z | |
| dc.date.issued | 2014-01-22 | |
| dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/34899 | |
| dc.description | The connection between body, soul and social surroundings and their influence on health has, in the western world, been known for over a hundred years. The hospital social worker with tasks within the area of the psychosocial perspective is therefore now a part of Swedish healthcare. Yet both international as well as national research and literature show that social workers have a slow professionalizationprocess and difficulties describing their area of tasks and methods. This study aims to explore hospital social workers line of work, what they believe becomes help in their work with patients and put results in relation to professionalization in the medical environment. The results are problematized from perspectives like professionality, power and role.
The study includes 86 hospital social workers at Sahlgrenska Universitetssjukhuset in Gothenburg Sweden and it contains both quantitative and qualitative parts. As a start, interviews were made with four hospital social workers in the purpose to achieve information which could help create an extensive and well sharpened survey mailing. The survey mailing was sent to 86 hospital social workers and 51 answered. As a complement mailcorrespondence was held with two head hospital social workers.
With obvious majority two components were singled out by the respondents as especially helpful in their work with patients; the hospital social workers knowledge and competence and the relationship between hospital social worker and patient. The effort being voluntary for the patient was also highly ranked as a helpful component. Through the results and the theoretical perspectives it is obvious that the hospital social workers daily work is influenced by vaguely formulated professional boundaries and a slow professionalizationprocess. Circumstances to be seen as obstructive are other professions level of knowledge of the hospital social workers tasks and competence and the high level of freedom of action for the hospital social worker to on their own and partly based on own preferences plan and organize their work. The study shows that there is an obvious difference in how the respondents individually spread their tasks. Despite vast knowledge of how and when help is achieved many of the respondents wish to increase or start working with evaluation. | sv |
| dc.description.abstract | Sambandet mellan kropp, själ och socialt liv och dess påverkan på hälsa har i västvärlden varit känt i över hundra år. Sjukhuskurator med arbete inom det psykosociala perspektivet är nu därför en del av svensk hälso- och sjukvård. Trots det visar såväl svensk som internationell forskning och litteratur att kuratorer har en långsam professionaliseringsprocess och svårigheter att beskriva sitt arbetsområde. Aktuell studie syftar till att kartlägga sjukhuskuratorers arbetssätt, vad de upplever leder till hjälp i deras patientarbete och ställa resultatet i relation till professionalisering och positionering i medicinsk miljö. Resultaten problematiseras utifrån perspektiv på professionalitet, makt och roll.
Studien omfattar 86 sjukhuskuratorer på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg och består av både kvantitativa och kvalitativa delar. Inledningsvis gjordes intervjuer med fyra sjukhuskuratorer i syfte att information från dessa skulle utgöra grund för en genomarbetad enkätundersökning. Enkätundersökningen skickades till 86 kuratorer varav 51 stycken svarade. Som ett komplement utfördes mailkorrespondens med två chefkuratorer.
Med överlägsen majoritet framkom två komponenter som speciellt hjälpsamma i respondenternas patientarbete; sjukhuskurators kunskap och kompetens samt relationen mellan sjukhuskurator och patient. Att insatsen är frivillig för patienten sågs även det som en viktig hjälpfrämjande komponent i patientarbetet. Genom det empiriska materialet och de teoretiska perspektiven framkommer att sjukhuskurators arbetssituation präglas av vagt formulerade professionella ramar och en långsam professionaliseringsprocess. Omständigheter som kan ses som försvårande är andra professioners grad av kunskap om sjukhuskurators arbetsuppgifter och kompetens samt den höga grad av handlingsfrihet för sjukhuskurator att själv lägga upp och planera sitt arbete, till del baserat på egna preferenser. En klar diskrepans visas i hur respondenterna fördelar arbetsuppgifterna grovt indelade i praktiska insatser och samtal, på sina tjänster. Materialet visar också att trots omfattande kunskap om hur och när hjälp uppnås vill många av respondenterna utöka eller påbörja arbete med utvärdering. | sv |
| dc.language.iso | swe | sv |
| dc.subject | social work, healthcare, help, professionalism | sv |
| dc.title | Vad blir till hjälp? - en studie om hjälpande faktorer i sjukhuskuratorers arbete SW2226/SW2227, | sv |
| dc.title.alternative | What becomes help? - a study of helping components in the work of hospital social workers | sv |
| dc.type | Text | |
| dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
| dc.type.uppsok | H1 | |
| dc.contributor.department | Göteborg University/Department of Social Work | eng |
| dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete | swe |
| dc.type.degree | Student essay | |
