Summan av formen. En undersökning om huruvida formativt arbete med summativa prov i ämnet historia kan underlätta elevers förståelse för formativ bedömning

Abstract

Syfte: Skolan och provet har länge präglats av en summativ diskurs och i dagsläget ökar användningen av nationella prov och betyg ges i allt tidigare åldrar. Samtidigt har forskning visat att formativ bedömning ger bättre resultat vilket inneburit att allt fler skolor idag arbetar med att implementera ett formativt förhållningssätt. Syftet med denna studie, som utförts på en grupp gymnasieelever i ämnet historia, var därför att undersöka om elevers förståelse för formativ bedömning kan öka genom att använda ett summativt prov formativt. Ett delsyfte innebar att undersöka om aktionsforskningen kan vara behjälplig vid lärares utveckling av formativ bedömning.

Teori: I uppsatsen definieras begreppen formativ och summativ bedömning. Fokus läggs på tidigare forskning om lärares försök att utveckla ett formativt förhållningssätt i sin egen praktik. På flera sätt utmanar den formativa bedömningsdiskursen rådande skolkultur och traditionella elev- och lärarroller, vilket visat sig medföra flera svårigheter i arbetet med att utveckla formativ bedömning. En del av dessa härrörs från att lärares egna erfarenheter och praktik sällan får gehör när ny pedagogisk forskning ska införlivas i skolans praktik utifrån en ”top-down”-strategi. Med anledning av detta har man utfört studier för att undersöka om aktionsforskning kan vara lämpligt i arbetet med formativ bedömning.

Metod: Metoden i uppsatsen har inspirerats av aktionsforskningen, eftersom denna har en ambition att förena teori och praktik. Designen av försöket att utveckla formativ bedömning med hjälp av summativa prov har alltså hämtat inspiration av såväl tidigare forskning kring formativ bedömning, som från aktionsforskningen. En väsentlig del i uppsatsen handlar emellertid om elevernas synpunkter på formativ bedömning och deras förståelse av den formativa diskursen, och därför har aktionsforskningens utvärderande steg utgjorts av en enkätundersökning. På grund av detta diskuteras uppsatsen tillförlitlighet både utifrån aktionsforskningens principer samt andra aspekter som gäller generellt när det gäller validitet och reliabilitet i anslutning till enkätundersökningar.

Resultat: Elevernas enkätsvar bekräftar många svårigheter som tidigare forskning visat vid utvecklande av formativ bedömning. I synnerhet visas att den summativa diskursen måste ifrågasättas, vilket innebär en omförhandling av själva synen på kunskap samt elev- och lärarroll. Detta bekräftas av att många elevsvar anger repetition som en betydande faktor för ökad kunskap, snarare än att utveckla färdigheter och kvaliteter i sitt lärande. Svårigheterna till trots visar undersökningen att det formativa arbetet med summativa prov kan öka förståelsen för formativ bedömning och underlätta omförhandlingen av den summativa diskursen hos vissa elever. Aktionsforskningen kan spela en viktig roll i detta arbete då lärares egna erfarenheter och profession tillräknas samt att förfarandet tydliggör en lärprocess och uppmanar lärare att systematisera sina lärdomar och pedagogiska utvecklingsarbete.