Havsmiljöinstitutets rapportserie

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/35494

Browse

Now showing 1 - 20 of 21

Havsmiljöinstitutets årsrapport 2015
(Havsmiljöinstitutet, 2016-02) Tönnesson, Kajsa; Johansen Lilja, Tina; Havsmiljöinstitutet
I Havsmiljöinstitutets årsrapport för 2015 redovisas institutets verksamhet och projekt under 2015. Redovisningen tar utgångspunkt i Havsmiljöinstitutets uppdrag från regeringen.
Samhällsfenomen och åtgärder mot övergödning av havsmiljön
(Havsmiljöinstitutet, 2015-09-07) Sundblad, Eva-Lotta; Vallin, Are; Grimvall, Anders; Emmerson, Richard; Havsmiljöinstitutet
Rapporten visar att det finns många fenomen inom samhället som är relevanta för belastningen av näringsämnen på havsmiljön. Det finns potential till förändring genom att fenomenen i sig är föränderliga och genom att de är påverkbara med etiskt och demokratiskt rimliga metoder. För att utveckla effektiva åtgärder och styrmedel är det nödvändigt att ha förståelse för de drivkrafter i samhället som skapar övergödningsproblemet. Genom att analysera samhället utifrån de flöden av varor och substanser som är relevanta för utsläpp av näringsämnen kan man identifiera viktiga samhällsfenomen och rikta åtgärder mot de aktörer i samhället som hanterar flödena.
Collective action for the marine environment: Lessons from social dilemma research
(Havsmiljöinstitutet, 2015-09-01) Biel, Anders; Havsmiljöinstitutet
Scientific knowledge, evolved from environmental psychology and other disciplines, indicates clearly that people can take care of the environment with good results under some conditions. On the other hand, science also reveals some of the obstacles related to the fact that people are people. How humans think and act regarding environmental problems has been studied in various contexts. These studies are not only interesting to reflect on, but can also form the basis of scientific knowledge to be used by authorities, managers and others with an interest in improving their environmental status. This report syntesises the scientific knowledge gained from social dilemma research on how to handle common properties in cooperation with other people, regions and nations. This may concern how to handle nutrients, quantities, when and what to fish, and other activities on land and at sea.
Samhällsekonomisk utvärdering av havsmiljöarbete: Exemplet överlåtbara fiskerättigheter
(Havsmiljöinstitutet, 2015-07-10) Stage, Jesper; Christiernsson, Anna; Söderholm, Patrik; Havsmiljöinstitutet; Luleå tekniska universitet; Göteborgs universitet
En adaptiv havsmiljöförvaltning förutsätter att nya styrmedel och åtgärder tas fram när så behövs, men också att sådana styrmedel och åtgärder som redan används eller som är på väg att införas följs upp och utvärderas. En viktig del i detta uppföljningsarbete är samhällsekonomiska analyser. Sådana analyser kan bland annat ge kunskap om aktörers drivkrafter och incitament och därmed ge underlag till hur mål- och kostnadseffektiva styrmedel ska utformas. I denna rapport används det svenska systemet med överlåtbara rättigheter, som infördes 2009 för det pelagiska fisket, som en fallstudie för att analysera genomförandet av samhällsekonomiska styrmedelsanalyser.
Havsmiljöinstitutets årsrapport 2014
(Havsmiljöinstitutet, 2015-02) Tönnesson, Kajsa; Johansen Lilja, Tina; Havsmiljöinstitutet
I Havsmiljöinstitutets årsrapport för 2014 redovisas institutets verksamhet och projekt under 2014. Redovisningen tar utgångspunkt i Havsmiljöinstitutets uppdrag från regeringen.
Samhällsekonomiska analyser i havsmiljö- och vattenförvaltningen: kartläggning, kategorisering och utvecklingsområden
(Havsmiljöinstitutet, 2015-07-10) Söderholm, Patrik; Christiernsson, Anna; Stage, Jesper; Göteborgs universitet; Luleå tekniska universitet
Utifrån ett urval samhällsekonomiska analyser med koppling till havs- och vattenmiljöområdet genomförda av, eller på uppdrag av, svenska myndigheter, belyser och kommenterar författarna viktiga skillnader i angreppssätt. De diskuterar också olika utmaningar som kan kopplas till dessa angreppssätt. Syftet med rapporten är bland annat att lyfta fram viktiga lärdomar för hur framtida samhällsekonomiska analyser kan utformas och genomföras, som ett led i att öka kunskapen om hur utvärderings- och uppföljningsarbetet inom vatten- och havsmiljöarbetet kan förbättras.
Fiske och Natura 2000 - 7 kap. 28 § miljöbalken i EU-rättslig belysning
(Havsmiljöinstitutet, 2014-04-08) Christiernsson, Anna; Michanek, Gabriel; Nilsson, Pontus; Havsmiljöinstitutet; Uppsala universitet
Enligt art- och habitatdirektivet skall EU:s medlemsstater upprätta Natura 2000-områden för att bevara livsmiljöer för skyddade arter eller särskilt värdefulla biotoper. För att bedriva fiske eller annan verksamhet inom ett marint Natura 2000-område krävs ett särskilt tillstånd om det inte kan uteslutas en risk för betyande påverkan på områdets skyddsobjekt. Hittills har det rått otydligheter hur art- och habitatdirektivets krav ska gälla mot fiske. Det beror på att EU har exklusiv kompetens när det gäller bevarandet av havets resurser inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken. Medlemsstaterna har därmed lämnat över all beslutanderätt till EU på detta område. Därför har det hävdats att EU:s fiskelagstiftning har företräde framför art- och habitatdirektivet. I och med den nya grundförordning som EU antog 2013 har rättsläget klarlagts. Det är i ljuset av detta som Havs- och vattenmyndigheten gav i uppdrag till Havsmiljöinstitutet och Juridiska institutionen vid Uppsala universitet att utreda rättsläget för fiske i Natura 2000-områden ur ett EU-rättsligt perspektiv. Havsmiljöinstitutet och Uppsala universitet fick i uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten att granska om fiskeverksamhet kan omfattas av tillståndsplikt enligt miljöbalkens Natura 2000-bestämmelser eller om detta helt eller delvis skulle strida mot regleringarna i EU:s gemensamma fiskeripolitik. Utifrån rättsfall från EU-domstolen drar rapportförfattarna slutsatsen att fiske är en sådan verksamhet som ska prövas enligt miljöbalken för det fall att det aktuella fisket på ett betydande sätt kan påverka värdena i Natura-2000 området. EU-domstolen hänvisar till försiktighetsprincipen. Även fiske som pågått innan området pekats ut, måste tillståndsprövas, om det inte är säkerställt att fisket kan bedrivas utan betydande påverkan.
Larval connectivity and ecological coherence of marine protected areas (MPAs) in the Kattegat-Skagerrak region
(Havsmiljöinstitutet, 2014-04-04) Moksnes, Per-Olav; Jonsson, Per; Nilsson Jacobi, Martin; Vikström, Kevin; Havsmiljöinstitutet; Göteborgs universitet; Chalmers tekniska högskola
Marine protected areas (MPAs) are considered effective instrument to mitigate the loss of biodiversity in the sea. However, the management of MPA-networks is challenged by a lack of information of habitat distribution, and of how populations are connected between habitats and MPAs through dispersal of pelagic larval stages. In this study, the effect of larval connectivity on the ecological coherence of the MPA-networks in the Kattegat-Skagerrak area of the North Sea is investigated with special focus on the OSPAR-MPAs. By using biophysical models, the larval dispersal and connectivity of benthic organisms in the Kattegat-Skagerrak area is assessed. The report also aims to assess if a series of new model tools can be applied to identify optimal MPA-networks for benthic communities, and evaluate the existing MPA-networks with regards to larval connectivity. This report was prepared on request by the Swedish Agency for Water and Marine Management.
Utveckling av indikatorer för samhällsfenomen som påverkar utsläpp av näringsämnen till havet
(Havsmiljöinstitutet, 2014-04-22) Sundblad, Eva-Lotta; Wallin, Are; Grimvall, Anders; Gipperth, Lena; Molander, Sverker; Havsmiljöinstitutet; Chalmers Tekniska Högskola
Belastningen av de marina ekosystemen påverkas av en mängd olika fenomen eller företeelser i samhället, och ett försämrat tillstånd i sådana ekosystem kan påverka människans välfärd i flera olika avseenden. Därför kräver havsmiljöförvaltning en god förståelse för komplexa sociala, ekonomiska och ekologiska system. Förvaltningsfrågornas komplexitet innebär också att det finns ett behov av indikatorer som kan tydliggöra väsentliga tillstånd och förändringar i de berörda systemen. Speciellt finns ett behov av indikatorer som på ett informativt sätt kan beskriva förhållanden i samhället som direkt eller indirekt påverkar havsmiljön. Den här rapporten syftar till att visa hur man kan skapa en strukturerad arbetsgång för att identifiera och utveckla havsmiljörelevanta samhällsindikatorer. En viktig grupp av samhällsindikatorer kan identifieras genom att först klarlägga fysiska flöden av substanser, produkter och avfall i samhället och sedan koppla dessa flöden till aktörer. Andra indikatorer kan identifieras genom att kartlägga hur informationsflöden och förhållningssätt påverkar olika aktörers beteenden och handlingar.
Sammanvägd bedömning av miljötillståndet i havet
(Havsmiljöinstitutet, 2013-12-20) Moksnes, Per-Olav; Albertsson, Jan; Elfwing, Tina; Hansen, Joakim; Lindegarth, Mats; Nilsson, Jonas; Rolff, Carl; Wikner, Johan; Havsmiljöinstitutet
Ekosystemansatsen är inriktad på att bedöma ekosystems hälsa för att se om den uppnår lagstiftad status eller om åtgärder behöver sättas in. Det finns därför ett behov att gå från det tidigare sektoriella upplägget inom miljöövervakning till en mer integrerad struktur. Dessa metoder för en sammanvägd bedömning av miljötillståndet i marina ekosystem är fortfarande under utveckling och olika länder testar idag olika metoder med varierad framgång. Sammanvägda bedömningar är aktuellet inom EU:s medlemsländer i samband med operationaliseringen av det nya havsmiljödirektivet. I Sverige utför Havsmiljöinstitutet i samarbete med Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten en årlig bedömning av tillståndet i svenska hav, vilken presenteras i Havet-rapporten. Syftet med denna rapport är att sammanfatta hur sammanvägd bedömning av miljötillstånd i marina ekosystem har använts i olika delar av världen fram tills idag som ett underlag för utveckling av liknande metoder för bedömning av svenska ekosystem, speciellt för utformning av en sammanvägd bedömning av God miljöstatus enligt havsmiljödirektivet. Rapporten analyserar också eventuella brister i underlag och metoder i Havsmiljöinstituets nuvarande tillståndsbedömning samt diskutera hur den kan utvecklas för att öka transparens och kvalité.
Kvalitetsgranskning av fysikalisk-kemiska data från den regionala havsmiljöövervakningen
(Havsmiljöinstitutet, 2013-11-18) Elam, Johanna; Grimvall, Anders; Havsmiljöinstitutet
I Sverige pågår sedan länge regional miljöövervakning, där kustvattnet är en viktig del. Syftet med övervakningsprogrammen har varit att identifiera miljöproblem och därmed sätta in eventuella åtgärder. Idag är det en viktig del i den svensk miljöövervakning och ger underlag för uppföljning av regionala och nationella miljömål. Därför måste insamlade data i så stor utsträckning som möjligt vara korrekta, representativa och tillgängliga. Initiativet till denna rapport togs av Havsmiljöinstitutet och utfördes under vår/sommar 2013. Havsmiljöinstitutet har en önskan om att integrera tillgängliga regionala miljöövervakningsdata med nationella miljöövervakningsdata i den årliga rapporteringen om havsmiljöns tillstånd. Denna rapport skall ses som ett första steg i den visionen. Rapportens ansträngningar gör det lättare att sammanföra regionala och nationella miljöövervakningsdata och därmed få en mer heltäckande bild över den svenska havsmiljön. På så sätt kan havsmiljöförvaltningen få ett mer effektivt verktyg och åtgärder sättas in i högre precision.
Mineralfosforpriset och den marina miljön - är prisreglering ett samhällsekonomiskt effektivt sätt att förbättra havsmiljön?
(Havsmiljöinstitutet, 2013-10-10) Sara, Svantesson; Havsmiljöinstitutet
Fosfor (P) är ett livsnödvändigt grundämne och en icke-förnybar naturresurs som blir allt dyrare att utvinna. Samhället har stor nytta av fosforgödsling i jordbruket men bär också kostnader för övergödning då fosfor läcker ut till havet. Priset på importerad mineralfosfor kan påverka mängden fosfor som används i jordbruket. Om samhällets fosforutsläpp till havet därigenom kan minska är ett högre pris samhällsekonomiskt eftersträvansvärt. Denna rapport syftar till att belysa om priset på mineralfosfor i gödningsmedel skulle kunna användas som ett verktyg för att minska jordbrukets påverkan på Östersjön. I första avsnittet beskrivs fosforflöden genom samhället och några av de konsekvenser som fosforutsläpp har för havsmiljön. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv står fosforutsläpp för stora kostnader, vilket avhandlas i rapportens andra avsnitt. Där diskuteras om en skatt på mineralfosfor skulle kunna utgöra en optimering av jordbrukets resursanvändning. I sista avsnittet undersöks hur jordbrukets fosforanvändning tidigare har förändrats vid kortsiktiga prisökningar, och möjliga långsiktiga effekter diskuteras. Kan en skatt på mineralfosfor vara ett sätt att bidra till en hållbar fosforanvändning för samhället och havet?
Social analysis: a marine societal analysis
(Havsmiljöinstitutet, 2012-06-15) Sundblad, Eva-Lotta; Gipperth, Lena; Grimvall, Anders; Morf, Andrea; Havsmiljöinstitutet
The Marine Environmental Ordinance (SFS 2010:1341) is part of a strategy to bring about ecosystem-based management and sustainable use of the marine environment in accordance with the EU’s the Marine Strategy Framework Directive (MSFD, 2008/56/EC). The ordinance is intended to maintain or achieve good environmental status in the marine environment. Under the Marine Environmental Ordinance, the Swedish Agency for Marine and Water Management (SwAM) must ensure that an initial assessment is carried out on the marine environment in the Swedish waters of the two regions, the North Sea and the Baltic Sea (Articles 13–16). The initial assessment, which is to be completed by 15 July 2012 and reported to the European Commission not later than 15 October of the same year, is to provide a basis for the establishment of good environmental status, environmental targets and environmental monitoring programmes, as well as the preparing of programmes of measures by which established targets may be achieved. The initial assessment will include conducting an economic and social analysis. The former can be divided into two parts, the first of which is designed to analyse the use of the marine region and the second to describe the cost of the degradation of the marine environment (Marine Environmental Ordinance, Article 13, para. 4, and the Marine Strategy Framework Directive, Article 8.1c). The primary purpose of the social analysis in the initial assessment is to create a picture of the underlying conditions of the upcoming work to achieve the aims of the directive, that is, good environmental status (GES, Article 9). The analysis is also intended to provide basic information for the establishment of environmental targets (Article 10) that will subsequently form the foundation of programmes of measures and administrative funding (Article 13). The assessment includes an analysis of how different groups in society can be affected by how the sea is used and by marine environmental problems and measures taken to address them. This study presents a method by which such an analysis can be conducted. The method includes a conceptual model that consists of the components 'Indirect driving forces, 'Direct driving forces , 'Environmental pressures, state and impact', 'Impact on society', and 'Response'. The model is used in combination with a question template to analyse actors, activities and driving forces. Case studies involving three environmental problems – selective overfishing of cod and the unwanted dispersion of mercury and phosphorous – show that a large number of actors are involved, directly and indirectly. In addition, these actors operate on several levels –local/regional, national and international. The Marine Environmental Ordinance (SFS 2010:1341) is part of a strategy to bring about ecosystem-based management and sustainable use of the marine environment in accordance with the EU’s the Marine Strategy Framework Directive (MSFD, 2008/56/EC). The ordinance is intended to maintain or achieve good environmental status in the marine environment. Under the Marine Environmental Ordinance, the Swedish Agency for Marine and Water Management (SwAM) must ensure that an initial assessment is carried out on the marine environment in the Swedish waters of the two regions, the North Sea and the Baltic Sea (Articles 13–16). The initial assessment, which is to be completed by 15 July 2012 and reported to the European Commission not later than 15 October of the same year, is to provide a basis for the establishment of good environmental status, environmental targets and environmental monitoring programmes, as well as the preparing of programmes of measures by which established targets may be achieved. The initial assessment will include conducting an economic and social analysis. The former can be divided into two parts, the first of which is designed to analyse the use of the marine region and the second to describe the cost of the degradation of the marine environment (Marine Environmental Ordinance, Article 13, para. 4, and the Marine Strategy Framework Directive, Article 8.1c). The primary purpose of the social analysis in the initial assessment is to create a picture of the underlying conditions of the upcoming work to achieve the aims of the directive, that is, good environmental status (GES, Article 9). The analysis is also intended to provide basic information for the establishment of environmental targets (Article 10) that will subsequently form the foundation of programmes of measures and administrative funding (Article 13). The assessment includes an analysis of how different groups in society can be affected by how the sea is used and by marine environmental problems and measures taken to address them. This study presents a method by which such an analysis can be conducted. The method includes a conceptual model that consists of the components 'Indirect driving forces, 'Direct driving forces , 'Environmental pressures, state and impact', 'Impact on society', and 'Response'. The model is used in combination with a question template to analyse actors, activities and driving forces. Case studies involving three environmental problems – selective overfishing of cod and the unwanted dispersion of mercury and phosphorous – show that a large number of actors are involved, directly and indirectly. In addition, these actors operate on several levels –local/regional, national and international.
Fallstudie: Kvicksilver
(Havsmiljöinstitutet, 2012-06-15) Sundblad, Eva-Lotta; Gipperth, Lena; Grimvall, Anders; Morf, Andrea; Havsmiljöinstitutet
Fallstudie: Selektivt uttag av torsk
(Havsmiljöinstitutet, 2012-06-15) Morf, Andrea; Gipperth, Lena; Grimvall, Anders; Sundblad, Eva-Lotta; Havsmiljöinstitutet
Fallstudie: Förekomst och tillförsel av näringsämnen (P)
(Havsmiljöinstitutet, 2012-06-15) Gipperth, Lena; Grimvall, Anders; Morf, Andrea; Sundblad, Eva-Lotta; Havsmiljöinstitutet
Social analys – en havsrelaterad samhällsanalys. Underlagsrapport för Sveriges inledande bedömning i havsmiljöförordningen
(Havsmiljöinstitutet, 2012-06-15) Sundblad, Eva-Lotta; Gipperth, Lena; Grimvall, Anders; Morf, Andrea; Havsmiljöinstitutet
Havsmiljöförordningen, SFS 2010:1341, (HMF) ingår i en strategi för en ekosystembaserad förvaltning och ett hållbart nyttjande av havsmiljön som avses i Havsmiljödirektivet (2008/56/EG). Förordningen syftar till att upprätthålla eller nå en god miljöstatus i havsmiljön. Enligt HMF ska Havs- och vattenmyndigheten se till att det görs en inledande bedömningen av havsmiljön i de svenska delarna av de två förvaltningsområdena Nordsjön och Östersjön (13 § - 16 §). Den inledande bedömningen, som ska vara avslutad den 15 juli 2012 och rapporteras till Europeiska kommissionen senast den 15 oktober samma år, ska ligga till grund för fastställande av god miljöstatus, miljömål och miljöövervakningsprogram samt utarbetande av åtgärdsprogram för att nå uppsatta mål. I den inledande bedömningen ingår att utföra en ekonomisk och social analys, den förra kan delas in i två delar där den första syftar till att analysera nyttjandet av havsområdet och den andra delen att beskriva kostnaderna av att miljön i havsområdena försämras (HMF, 13 §, p.4 samt Havsmiljödirektivet, Artikel 8.1c). Det primära syftet med den sociala analysen i den inledande bedömningen är att skapa en bild av förutsättningarna för det kommande arbetet med att uppnå direktivets syften, dvs. god miljöstatus (GES, artikel 9). Analysen ska också tjäna som underlag vid utformningen av miljömål (artikel 10) som sedermera kommer att ligga till grund för åtgärdsprogram och styrmedel (artikel 13). Bedömningen inbegriper en analys av hur olika grupper i samhället kan beröras av havets nyttjande, havsrelaterade miljöproblem och deras åtgärdande. I denna studie lanseras en metod att genomföra en sådan analys. Metoden inbegriper en tankemodell som består av komponenterna Indirekta drivkrafter, Direkta drivkrafter, Påverkan/tillstånd/effekt i miljön, Effekt i samhället och Respons med. Modellen används tillsammans med en frågemall för att kartlägga aktörer och drivkrafter. Fallstudier avseende tre miljöproblem - selektivt överfiske av torsk samt oönskad spridning av kvicksilver och fosfor - visar att ett stort antal aktörer är inblandade såväl indirekt som direkt. Dessutom verkar aktörerna på olika nivåer: lokalt/regionalt, nationellt och internationellt. Varje miljöproblem behöver sin egen analys och har egna förutsättningar. Studien visar att den information som behövs för att besluta om åtgärder är relativt omfattande. Avvägningen av vilken mängd information som är tillräcklig och som bör övervakas i framtiden kan ha stor påverkan på utvecklingen i samhället och i miljön. Slutligen lämnas förslag på hur framtida havsmiljörelaterade samhällsanalyser kan genomföras.
Överfiske - en miljöfarlig aktivitet
(Havsmiljöinstitutet, 2011-09-30) Moksnes, Per-Olav; Belgrano, Andrea; Bergström, Ulf; Casini, Michele; Gårdmark, Anna; Hjelm, Joakim; Karlsson, Anna; Nilsson, Jonas; Olsson, Jens; Svedäng, Henrik; Havsmiljöinstitutet; SLU - Havsfiskelaboratoriet; SLU - Kustlaboratoriet; SLU - ArtDatabanken
Bestånden av marina fiskarter har minskat dramatiskt i både Västerhavet och i Östersjön under de senaste 100 åren. Flera olika faktorer påverkar fiskbeståndens storlek, men ett ökande antal studier tyder på att överfiske är en huvudorsak i de flesta fall. Fisket med trål anses också skada många bottenlevande organismer, men det är idag oklart hur omfattande denna miljöpåverkan är. Vidare tyder nya studier på att förlusten av stora rovfiskar kan ge negativa effekter på hela ekosystem genom trofiska kedjereaktioner. Sammantaget anser många forskare idag att fisket utgör ett av de allvarligaste miljöhoten mot svenska hav. Denna rapport sammanställer det vetenskapliga kunskapsläget över orsakerna till nedgången av svenska marina fiskbestånd, samt fiskets roll för minskning av biodiversitet och förändringar i svenska kust- och utsjöekosystem.
Dimensionering av uppföljningsprogram: komplettering av uppfölningsmanual för skyddade områden 
(Havsmiljöinstitutet, 2011) Svensson, Robin; Gullström, Martin; Lindegarth, Mats; Havsmiljöinstitutet
Denna rapport ger detaljerad information om provtagningsmetoders precision och kostnader vid dimensionering och metodval av uppföljningsprogram. Data från befintliga övervaknings- och forskningsprogram användes för att modellera precision vid olika provtagningsintensitet och därmed också ge en skattning på kostnad för att uppnå önskad precision med olika metoder och för olika typer av målindikatorer.
Åtgärder inom jordbruket för att minska fosforläckaget till Östersjön
(Havsmiljöinstitutet, 2011-12-15) Karltorp, Gunnar; Havsmiljöinstitutet
Östersjöländernas regeringar beslutade inom Helcom år 2007 om en plan, den så kallade Baltic Sea Action Plan, för att förbättra Östersjöns havsmiljö. I planen åtar sig Sverige att minska utsläppen av kväve och fosfor till Östersjön med 20 8000 ton respektive 290 ton. Åtgärderna för att uppnå detta skall ha trätt i kraft senast 2016 för att en god miljöstatus skall uppnås i Östersjön år 2021. Åtgärderna för att minska läckaget från de svenska åkermarkerna varierar och är främst inriktade mot att binda fosfor i marken. Rapporten går igenom dessa åtgärder och visar även andra åtgärder för att fånga upp fosfor och kväve innan det når vattnet.

Browse

Recent Submissions