Validering till förskolelärare. Några institutioners syn på bedömning

Abstract

Syfte: Universitet och högskolor som erbjuder förskollärarprogram har olika syn på bedömning av reell kompetens och utbildning till förskollärare genom validering. Skillnader förekommer vid tillträdeskrav och även vid utformningen av utbildningsprogram-men. Utifrån några utvalda universitet och högskolor belyser denna uppsats vilka skillnader och likheter som finns och försöker se vad dessa skillnader kan bero på. För att belysa detta jämförs inte bara universitet och högskolor utan också förskollärarprogram som vänder sig till pedagogiskt verksamma där de studerande har viss campusförlagd utbildning varvat med att arbeta kvar i sin dagliga verksamhet samt det traditionella campusförlagda förskollärarpro-grammet. Teori: Uppsatsens teoretiska utgångspunkt grundas på Gunnar Bergs (2003) teorier om att skolan kan ses dels som en institution och dels som en organisation. Skolan styrs ”explicit” av staten genom lagar och förordningar som ger förutsättningar om hur institutionerna kan forma sina program. Skolan styrs också ”implicit” genom dess traditioner, yrkesgruppsnormer, skolans historia med mera. Utifrån dessa ”yttre” och ”inre” rammar skapas ett ”frirum” som ger förut-sättningar för en skolas agerande. Uppsatsen tar också utgångspunkt utifrån Ulf Blossings (2008) teorier om en skolas inre or-ganisation och hans modell för förbättringsarbete på en skola. Metod: Datauppgifter insamlades om vilka tillträdeskrav de olika institutionerna har till sina respektive förskollärarprogram. Dessutom gjordes intervjuer med representanter från respektive in-stitution. I analysen görs jämförelser mellan de olika institutionerna med hjälp av de nämnda teorierna. Resultat: De medverkande institutionerna har enligt min bedömning en likartad syn på vad kunskap är och hur lärande sker. Däremot sker bedömning av reell kompetens och validering på olika sätt. Institutionerna beskriver att det i olika grad upplevs som en svårighet både hur bedömning skall göras och hur denna skall hanteras i praktiken. Några gemensamma klara direktiv finns inte, utan institutionerna behandlar frågan utifrån sina erfarenheter och förutsättningar. Tydliga skillnader finns mellan institutionerna när det gäller förskollärarprogrammet för pe-dagogiskt verksamma medan de campusförlagda programmen ser lika ut hos de olika institut-ionerna. I grunden verkar det vara samhällets behov av förskollärare som påverkar vilka pro-gram som institutionerna tillhandahåller.