Show simple item record

dc.contributor.authorAndersson, Katarina
dc.date.accessioned2014-03-31T09:11:53Z
dc.date.available2014-03-31T09:11:53Z
dc.date.issued2014-03-31
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/35555
dc.description.abstractSyfte: Studiens syfte är att undersöka om och hur elever klarar att utveckla de olika förmågorna som uttrycks i kursplanen i kemi. Fokus ligger på förmågan att granska information, kommunicera och ta ställning. I undersökningen görs jämförelser mellan elevers utveckling av förmågan att kommunicera och ta ställning relativt förmågorna att använda kemiska begrepp och att genomföra systematiska undersökningar. Som underlag till jämförelserna används resultaten från det nationella ämnesprovet i kemi. Syftet är också att undersöka hur förmågan att granska information, kommunicera och ta ställning bedöms på de nationella ämnesproven i kemi. Metod: De nationella proven används för att utvärdera hur väl eleverna har utvecklat de olika förmågorna som finns i Skolverkets kursplaner. I den här studien har en kvantitativ undersökning av elevers resultat på de olika delarna i det nationella ämnesprovet i kemi genomförts. Förmågorna som bedömts i de olika delproven har sedan jämförts med varandra för att undersöka om det fanns någon signifikant skillnad dem emellan. Därefter gjordes en kvalitativ analys av några utvalda elevers argumenterande texter från ett delprov. När elevtexterna analyserades användes dels Skolverkets bedömningsmatris till det aktuella delprovet och dels ett ramverk av Erduran, Simon och Osborne för att bedöma kvaliteten på argumentationen. Resultat: I undersökningen framträder att resultaten på de olika delproven i kemi skiljer sig åt beroende på vilka förmågor som bedöms i delproven. Delprovet där förmågan att granska information, kommunicera och ta ställning bedömdes, var det delprov som eleverna klarade bäst. Det delprovet de hade svårast för visade sig vara det som mätte förmågan att kunna använda begrepp och förklara kemiska samband. Vid den kvalitativa undersökningen av elevtexterna skiljde sig bedömningarna åt beroende på vilken bedömningsmodell som användes. Skolverkets modell gav en högre kvalitetsnivå på texterna där eleverna skulle motivera sitt ställningstagande, än vad bedömningen med ramverket av Erduran, Simon och Osborne gjorde. I det ramverket togs en större hänsyn till om argumenten var underbyggda med fakta, skäl, belägg eller villkor, än vad som gjordes med Skolverkets matris.sv
dc.language.isoswesv
dc.relation.ispartofseriesKandidatuppsatssv
dc.relation.ispartofseriesHT13 IPS04 PDGX62sv
dc.subjectförmågorsv
dc.subjectargumentationsv
dc.subjectbedömningsv
dc.subjectnationella provsv
dc.subjectnaturvetenskaplig undervisningsv
dc.subjectkemisv
dc.titleArgumentera mera - en undersökning om elevers förmåga att argumentera på det nationella ämnesprovet i kemisv
dc.typeTexteng
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokM2
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Department of education and special educationeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitetswe
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record