Show simple item record

dc.contributor.authorDahlin, Lena
dc.contributor.authorHäggström, Per-Plov
dc.date.accessioned2014-03-31T10:06:27Z
dc.date.available2014-03-31T10:06:27Z
dc.date.issued2014-03-31
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/35564
dc.description.abstractSyfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka lärares kunskap om, samt praktiska utövande av, entreprenörskap i skolan. Därtill att undersöka huruvida undervisningsämne, eller andra faktorer påverkade graden av användning. Syftet föranledde följande frågeställningar: Vilken begreppsförståelse har gymnasielärare av entreprenörskap? I vilken omfattning använder gymnasielärare entreprenörskap i undervisningen? Finns det någon skillnad beträffande entreprenörskap mellan lärare i teoretiska ämnen, samt i praktiska ämnen? Metod: Förhållningssättet i denna undersökning var att ha en hermeneutisk ansats genom att deduktivt utgå från teorier och tidigare forskning som därefter härledes till frågeställningar. Dessa undersöktes därpå empiriskt genom dels kvantitativ metod bestående av enkäter, samt även genom en kvalitativ metod bestående av djupintervjuer (Patel & Davidson, 2011). Detta förfarande, triangulering, då flera metoder assimileras, syftade till att öka undersökningens validitet (Stukát, 2005). Deltagarna var ett bekvämlighetsurval och bestod av 96 respondenter, i åldern 27 till 64 år, från 2 gymnasieskolor i södra Sverige. Av deltagarna undervisade 52.4 procent i teoretiska ämnen och 47.6 procent i praktiska ämnen. Resultat: Föreliggande studie påvisade att begreppsförståelsen av entreprenörskap var låg hos majoriteten av lärarna, och orsakades troligen främst av bristande utbildning, eller social påverkan. Vidare visade statistiken att 81.7 procent av lärarna ansåg att de i någon mån använde entreprenörskap i undervisningen. Av dessa uppgav dock endast 9.8 procent att de använde begreppet vid varje lektion. Den visade även att det förelåg en skillnad mellan lärare i teoretiska och praktiska ämnen vad gäller bedrivande, frekvens, vilja, samt hur lätt eller svårt lärarna ansåg det vara att bedriva entreprenörskap. Denna skillnad förklarades främst genom ämnets karaktär samt undervisningsspråk. Samtliga respondenter i den kvalitativa undersökningen menade att entreprenörskap var viktigt för elevernas och Sveriges framtida utveckling. En grundförutsättning för att öka användandet påpekades, var mera tid för olika ting kring entreprenörskap, praktiska tips från skolverket, anpassning av ämnesplanerna, samt ett massivt engagemang och goda förebilder i närmiljön.sv
dc.language.isoswesv
dc.relation.ispartofseriesKandidatuppsatssv
dc.relation.ispartofseriesHT13 IPS12 LAU925sv
dc.subjectEntreprenörskapsv
dc.subjectentreprenöriellt lärandesv
dc.subjectimplementeringsv
dc.subjectläraresv
dc.titleEntreprenörskapets vara eller inte vara - En undersökning omsv
dc.typeTexteng
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokM2
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Department of education and special educationeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitetswe
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record