Specialpedagogens yrkesroll - inflytande, arbete och samverkan utifrån ett elevhälsoteam

Abstract

Syfte: Syftet med den här studien är att belysa vilken betydelse ett elevhälsoteam kan ha för formandet av specialpedagogens arbete, samarbete samt yrkesroll. De grundläggande fråge- ställningar för studien är följande:

1. Vilka förväntningar, har rektor och övriga medlemmar i ett elevhälsoteam, på special- pedagogen? 2. Hur ser samarbetet ut mellan de olika professionerna i ett elevhälsoteam? 3. Hur formas specialpedagogens vardag utifrån dess medverkan i elevhälsoteamet?

Teori: Symbolisk interaktionism är det teoretiska perspektiv som studien utgår från. Människors interaktion och förmåga att sätta sig in i och förstå en annan människas uppfattning är centrala delar inom symbolisk interaktionism. Kommunikation och samspel är centrala pusselbitar i studien vilket går hand i hand med såväl KoRP (kommunikativt- och relationsinriktat perspektiv) som det sociokulturella perspektivet förutom med symbolisk interaktionism.

Metod: Studiens forskningsansats är etnografisk och kan betecknas som kvalitativ. Deltagande observationer vid tre tillfällen samt intervjuer med samtliga nio aktörer i ett elevhälsoteam har genomförts, vilket har kompletterats med viss dokumentanalys. Kontinuerlig reflektion i relation till vald litteratur har regelbundet dokumenterats under insamlandet av empirin. Triangulering har använts för att säkerställa studiens trovärdighet.

Resultat: Resultatet av studien uppvisar att samtliga aktörer i elevhälsoteamet har höga förväntningar på samarbete med varandra och samarbetet med specialpedagogerna i synnerhet. Samarbetet mellan elevhälsoteamets aktörer visar sig enligt studien vara varierande mellan de olika professionerna. Att aktörerna i elevhälsoteamet omfattades av olika sekretessnivåer komplicerade stundtals kommunikationen och samarbetet dem emellan. Specialpedagogens yrkesroll och arbete framkommer vara uppskattat och värdefullt enligt samtliga aktörer i elevhälsoteamet. Undersökningen påvisar också den stora frihet och inflytande som specialpedagogerna har över det vardagliga arbetet. En del uppgifter genereras från elevhälsoteamsmötena, en del delegeras samt ges från rektorerna och en del kommer från andra aktörer i verksamheten. Men hur och när arbetsuppgifterna ska utföras styr specialpedagogerna efter eget omdöme. Slutsatsen är att specialpedagogerna i undersökningen har stort inflytande över sitt vardagliga arbete och är inte primärt styrda av sin medverkan i elevhälsoteamet.