Gymnasielärares dilemman kring formativ bedömning - implikationer för elevers motivation och självkänsla

Abstract

Syfte: Syftet med föreliggande studie är att ta reda på hur lärare i gymnasieskolan (kommunala och fristående) kan resonera kring formativ bedömning, där feedback, elevers motivation och mål med lärande samt elevers självkänsla är centrala faktorer. Syftet är också att undersöka huruvida lärarnas utsagor avspeglar olika sätt att hantera formativ och summativ bedömning, vilka kan ge olika förutsättningar för elevers motivation, självkänsla och prestationer, positivt och/eller negativt.

Teori: De teoretiska utgångspunkterna hämtas i tidigare forskning om formativ bedömning, interaktionistisk motivationsteori, Illeris lärandemodell samt Nilholms dilemmaperspektiv.

Metod: Det empiriska materialet i studien har genererats med hjälp av kvalitativ forskningsintervju. Lärare inom gymnasieskolan (kommunala och fristående) har intervjuats eftersom de är nyckelpersoner i arbetet med att stimulera och stödja elever i deras lärande. I intervjun med lärarna har fokusgrupper använts. Några på förhand formulerade frågor om formativ bedömning, feedback, elevers motivation och självkänsla och särskilt stöd diskuterades i fokusgrupperna. Dessa frågor har sin grund i de forskningsfrågor som ställts och är formulerade med stöd av det som tas upp i teoriavsnittet.

Resultat: Resultatet av intervjuerna i fokusgrupper med gymnasielärarna visar att de överlag ser en summativ bedömningskultur som norm för den egna verksamheten och för svensk skola generellt. Formativ bedömning uppfattas av de flesta som något positivt för elevers lärande, men grupperna ser svårigheter med att implementera detta i sin undervisning. Elevattityder och tidsbrist uppges vara de viktigaste orsakerna till de upplevda svårigheterna. När det gäller hur feedback används finns vissa skillnader mellan grupperna. Vissa grupper använder enbart feedback i betydelsen information om resultat efter prov och för att legitimera betyg (tillbakasyftande), medan andra som ett komplement till detta också ger information om hur eleven skall förbättra sitt lärande i arbetet med uppgifter (framåtsyftande). Överlag menar grupperna att det är svårt att stimulera elevers motivation och självkänsla. Grupperna menar också att det på grund av tidsbrist, för stora klasser och i viss mån brist på kompetens gör att det är svårt att möta elevers olika behov, särskilt gäller detta elever i behov av särskilt stöd Dessa elever får främst sitt stöd hos specialpedagog och/eller resurslärare utanför undervisningstillfället.