ADHD i skolan. En kvalitativ intervjustudie ur ett elev- och föräldraperspektiv

Abstract

Syftet med denna studie var att belysa ADHD-diagnostiserade elevers skolsituation utifrån deras eget och föräldrarnas perspektiv. Syftet besvarades genom att undersöka hur några elever/tidigare elever med diagnosen ADHD och deras föräldrar upplevde skolsituationen, hur elever/tidigare elever och deras föräldrar ansåg att eleverna blev bemötta i skolan och om de ansåg att eleverna fick det stöd de behövde för att lyckas i skolan. I studien användes en kvalitativ undersökningsmetod utifrån ett systemteoretiskt perspektiv, där man ser på samspel mellan elev, skola, pedagoger och föräldrar. Systemteori kan vara till hjälp för att förstå det som händer runt omkring en elev och hur det hela hänger ihop. Om man kan förstå och förklara det som händer, så kan man lättare föreslå förbättringar. Vi använde oss av ostrukturerade intervjuer, där vi genomförde intervjuerna i form av ett samtal, så att informanterna kunde berätta om deras upplevelser och ge oss en fylligare och djupare beskrivning. Det empiriska materialet består av intervjuer med sju elever med diagnosen ADHD samt deras föräldrar. Under analysen användes Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell som analysverktyg, för att försöka sätta sig in i de olika delarna av elevens värld och koppla ihop det med helheten, så att man kan hjälpa eleven att lyckas i skolan. Resultatet visade att eleverna och föräldrarna i vår undersökning upplevde att motivationen har stor betydelse för koncentrationen och för arbetsinsatsen av eleven. Föräldrarna upplevde även att kontakten mellan hem och skolan ofta var negativ. Informanterna anser att vissa lärare har ett bättre bemötande gentemot eleven än vad andra har. En del av eleverna i undersökningen får ofta höra från lärare att de är besvärliga, och de får ofta skulden för olika incidenter som händer. De menar dessutom att det förekommer en del kränkningar ifrån andra elever. Både elever och föräldrar anser att stödet är bristfälligt och inte alltid ändamålsenligt. De tycker det är svårt att få några hjälpmedel och att det tar tid innan man får dem. Slutsatsen påvisade att föräldrasamverkan är viktig, att ha en bra och regelbunden kommunikation mellan hem och skola. Det är en förutsättning att föräldrar och pedagoger förmedlar samma sak till eleven, för att uppnå en förändring i skolsituationen. Om man vill bryta onda cirklar kan ett ytterligare alternativ vara att lärarna får handledning och utbildning. Då kan de lättare utveckla ett bra bemötande gentemot eleven och på så sätt stärka vederbörande, så att hon eller han lyckas bättre i skolan.