| dc.description.abstract | Syfte: Studiens syfte var att undersöka fem högstadieelevers uppfattningar och erfarenheter av en-till-en-datorer. De intervjuade eleverna hade sedan tidigare bedömts ha behov av en egen skoldator som särskilt stöd. Läsåret 2012/2013 fick samtliga elever åk 6-9 på den aktuella skolan en-till-en-datorer, varför förutsättningarna för lärandet förändrades. Syftet med studien var att undersöka dessa elevers erfarenheter och uppfattningar om motivationen till skolarbetet, självkänslan, måluppfyllelsen samt om arbetssättet hade förändrats i och med att alla fick en dator. Frågorna var: Hur beskriver de intervjuade eleverna, som tidigare haft en egen skoldator, nu sin upplevda skolsituation, när alla elever har en en-till-en-dator? Hur upplever eleverna inkludering, måluppfyllelse och motivation till skolarbete detta läsår, jämfört med föregående? På vilket sätt har en-till-en-datorerna inneburit att eleverna använder datorn på annorlunda sätt idag, mot föregående läsår.
Teori: Studien utgår ifrån sociokulturell teori som teoretisk ram, där datorn ses som en medierande artefakt. Studien utgår ifrån att allt lärande och kommunikation sker i ett samspel med andra och att lärmiljön är en viktig faktor för lärandet.
Metod: Studien har utförts med kvalitativ forskningsintervju som metod. Fem elever i åk 6-9 valdes ut och intervjuades individuellt med halvstrukturerade och öppna frågeställningar. Empirin transkriberades och analyserades kvalitativt.
Resultat: Studien visar att en av de viktigaste slutsatserna är att elevernas självkänsla har ökat med en-till-en-datorerna. Från att ha varit ensamma i sina respektive klasser med dator känner de nu att lärandet blivit roligare och lättare samt är mer på lika villkor som kamraternas, trots deras skolsvårigheter. Med datorns hjälp får de även ett kompensatoriskt stöd som gynnar deras måluppfyllelse och motivation till skolarbete samt att elevernas delaktighet och självständighet därmed. Studien visar också på att de olika kompensatoriska programmen som finns för elever med läs- och skrivsvårigheter är svåra att få att fungera fullt ut, samt att de känns krångliga att använda för eleverna. De nöjer sig därför oftast med det stöd som finns i Word.
Studien konstaterar även att en-till-en-datorer innebär nya krav och förväntningar på lärares IT-kompetens, och kanske speciellt på specialpedagoger, då dessa bör besitta goda kunskaper om olika kompensatoriska datorprogram och arbetssätt, samt hålla sig ajour inte bara med det specialpedagogiska kunskaps- och forskningsfältet, utan även hålla sig uppdaterad med vad som händer inom ITK. | sv |
